Författararkiv: fdMOF

Lokal: Menhammarsviken

Menhammarsviken – en av de bästa fågellokalerna på Mälaröarna

Lokalbeskrivning

Menhammarsviken ligger på Ekerö ca. 20 km från Brommaplan.

Viken är en typisk mälarvik med stor vassbård omgiven av jordbruksmark. Här finns även en golfbana och en konferensanläggning. Intill Skytteholms gamla gård finns ett fågeltorn som omgärdas av en mindre park.

Under vinterhalvåret är Menhammarsviken en säker plats för orm- och fjällvråk samt varfågel. Havsörnen har visat sig allt oftare, framför allt på vårvintern. I april rastar många salskrakar och senare en del simänder. Rördrommen är bofast, den tutar år efter år i vassen, där även vattenrallen låter. Föreningen har årligen slåtter av vassen för att underlätta fågellivet och skådandet.

Den bruna kärrhöken häckar i omgivningen med flera par. Fiskgjusen visar sig ofta fiskande i viken. Mälaröarna har en god stam av häckande gjusar, minst 25-30 par.

I parken bakom fågeltornet häckar flera par steglitsor. Sommargylling är hörd och sedd i parken. I vassarna finns skäggmesen året runt. Enstaka gulärlor och buskskvättor häckar. Under sommarnätter hörs sävsångare, gräshoppssångare, vaktel m.m kring viken. De senaste åren har tranans trumpetande hörts och även häckning har konstaterats. Sångsvanen och grågåsen har börjat visa sig allt oftare vid viken.

I slutet av augusti ses ofta många rovfåglar i området. Lärkfalkar, vråkar och hökar ses jaga i omgivningen. Under september erbjuder området goda rastplatser för lappsparv, rödstrupig piplärka och blåhake. Blåhakarna ses ofta i dikena och de övriga håller till i hästhagar och omkring halm-och gödselstackar. Senare under hösten rastar många bläsänder, sothöns, salskrakar, sångsvanar och skäggdoppingar i viken. Många stannar kvar så länge som det är isfritt.

Menhammarsviken är bäst som rast- och vinterlokal, artrikedomen och mängden av fåglar skulle öka avsevärt om man gjorde en markberedning runt viken och återinförde strandbete. Korna är tyvärr borta sedan många år. Viken har stor potential att kunna bli en mycket fin lokal för vadare och eventuellt locka till sig en skrattmåskoloni, med den goda inverkan det skulle få för artrikedomen.

Fakta om tornet: Fågeltornet vid Skytteholm har fin utsikt över vassar och strandängar samt golfbanan och Menhammarsviken. Tornet är av trä och ej anpassat för personer med rörelsehinder.

Övrigt: Strandpromenaden vid Skytteholms konferensanläggning ger fler möjligheter till skådning över Mälaren.

Välkommen till en intressant fågellokal!

Vägbeskrivning: Buss 311 och 312 från Brommaplan till Bergvik/Skytteholmsvägen. Därifrån tre kilometers promenad längs Skytteholmsvägen.

Med bil: Kör mot Ekerö, sedan genom Träkvista och fortsätt vägen mot Munsö. Håll sen utkik efter skylten som visar att du skall svänga höger till Mälarö GK Skytteholm. Åk tre km till så är du framme. Parkeringsmöjligheter finns vid golfbanan och konferensanläggningen.

Kjell Häggvik och Urpo Könnömäki  2018

Lokal: Svartsjöviken

Svartsjöviken och Svartsjö Dämme

Svartsjöviken är en smal och grund vik av Mälaren på Färingsö. Mellan åren 2001 och 2008 genomfördes en omfattande restaurering av vikens strandängar. 2014 gjordes en uppföljande restaurering, vilket ledde till att Svartsjömaden vid dämmet utvecklades. Området har mycket höga naturvärden och är en viktig plats för många rastande och häckande fåglar. 213 arter har observerats.

Fakta om plattformen och tornet: Plattformen vid dämmet och fågeltornet vid viken är av trä. Tornet är byggt i två etage. De är inte anpassade för personer med rörelsehinder.

Vad du kan se från plattformen och tornet: Plattformen vid dämmet är bäst för vadare, änder och gäss och tornet för rovfåglar och sträckskådning. Under våren ses många fiskgjusar och havsörnen snor gärna åt den fisk de fångar. Många sånglärkor rastar under tidig vår. Bland de arter som kan ses: gäss, änder och vadare av många arter, rördrom, en mängd rovfågelsarter under sträcktid, gulärla, rödstrupig piplärka, blåhake, lappsparv m.m.

Hur du tar dig dit: Buss 317 från Brommaplan. Byte vid Svanhagen till buss 315. Alternativt buss 176 från Brommaplan. Byte vid Svanhagen till buss 316. Med bil: kör mot Ekerö, ta höger före Tappström (Färentunavägen) och kör till avtaget mot Svartsjö. Parkering finns vid slottet och även närmare tornet. Dämmet ligger 500 meter norrut, och tornet nås via en promenadväg på 1,5 km, gå söderut från parkeringen.

Övrigt: Runt viken leder en ca 6 km lång vandringsled med rastplatser. Vid nordöstra sidan av viken ligger Svartsjö slott med slottspark samt tårtcafé som är öppet vissa tider. Under vintern finns en fågelmatning, ”Slottsbaren”, vid slottets sydvästra hörn intill vattnet. Domherrar, stjärtmesar och steglitser är flitiga gäster.

Kjell Häggvik 2016

Lokal: Kyrkpölen

Kyrkpölen på Adelsö

Kyrkpölen är en liten fin fågellokal intill Adelsö kyrka. Den har uppkommit sedan invallad åkermark tillåtits svämma över igen. Många våtmarksarter rastar vår och höst och sothöna, grågås, tofsvipa och kricka brukar häcka här.

Lokalbeskrivning

Lokalen består av en översvämmad del av fältet mellan vägen och vassen mot Mälaren, strax söder om Adelsö kyrka. Området vallades in för att öka odlingsarealen. Numera står det vatten hela året, vilket ger bra möjlighet för våtmarksarter att trivas. Närheten till vassen ger dessutom ett bra skydd för änder.

Skådaraktiviteten vid Kyrkpölen är relativt låg, vilket bland annat beror på bristen på fågelskådare ute på Adelsö. Detta gör att många rastande och sträckande arter troligtvis förbises. Området spanas bäst av från grusvägen bakom affären. Gå även grusvägen ner till Mälaren, så täcker ni också in vassarna och det som ligger i viken.

Vad händer vid Kyrkpölen?

Våren: Så fort isen går upp anländer grågäss och sothönor. Därefter fylls det på med kanadagäss och krickor. Tofsvipor är tidiga här, liksom en och annan skogssnäppa. Under senare år har det rastat en hel del bläsgäss. I vassen hör man sävsparvar. I april/maj brukar man kunna finna enstaka par med skedänder, snatteränder, bläsänder samt ibland även årta. En del vadare hittar också hit som grönbenor, brushanar och enkelbeckasiner. Enstaka fynd har gjorts av rastande mosnäppa och smalnäbbad simsnäppa. Vattenrallen hörs emellanåt. Hussvalor och ladusvalor jagar över vattenytan. Hämplingen brukar hålla till på fältet intill, liksom gulärlor som rastar här.

Under häckningstiden: Säkra häckare är sothöna, grågås och tofsvipa. Mindre strandpipare har lyckats få ut ungar vid några tillfällen. Brun kärrhök födosöker i området. I buskmarkerna i kanten av vassen häckar törnsångare och näktergal, liksom rörsångare i vassen.

Sensommaren och hösten: Nu är det fullt med tofsvipor i olika åldrar liksom gäss. Enstaka sädgäss och vitkindade gäss blandar sig med grågässen. Under senare delen av juni och juli rastar årligen svartsnäppor på väg söderut. Grönbena, gluttsnäppa och brushane födosöker i vattenbrynet.

Övrigt: Viken utanför Kyrkpölen är också värt ett besök. Här samlas stora mängder skäggdoppingar, vigg och knipor under våren. En och annan salskrake kan också ses. Under flyttperioderna kan det ibland vara givande att promenera upp till väderstationen nära avfartsvägen mot Lindby. Här rastar ibland små flockar med ljungpipare och brushanar, dessutom stora mängder gäss och måsfåglar. Sånglärkor tillhör ljudkulissen under våren och försommaren.

Vägbeskrivning

Denna fågellokal är lätt att nå, både med buss och bil. Kyrkpölen ligger strax söder om Adelsö kyrka, alldeles intill lanthandeln. Buss (nr 312) går från Brommaplan med flera turer dagligen. Gå av vid Adelsö kyrka. Kommer ni med bil, så parkera vid lanthandeln.

Hasse Andersson 2016

Lokal: Bonadammen

Bonadammen

Invid Bona herrgård nära Munsö kyrka finns en anlagd damm. Dammen är värd ett besök när man ha vägarna förbi. Flera arter typiska för mindre dammar kan beskådas. 

Lokalbeskrivning
Bonadammen (N 59o24’9’’, E 17o34’19’’) är en anlagd damm invid Bona herrgård nära Munsö kyrka. På Svalan finns endast rapporter från 2002 och framåt, så det är en ung fågellokal. Mest intressant är den som häckningslokal för änder, doppingar och rallar, med säkra häckningar för sångsvan, grågås, gräsand, storskrake, svarthakedopping, sothöna, smådopping och knipa, samt möjliga häckningar för rörhöna, brunand och vigg.

Totalt har hittills 129 arter rapporterats till Svalan, och bland arterna finns i stort alla typer av arter som rapporteras inom Ekerö. Bland för kommunen mindre vanliga arter märks fjällpipare, smalnäbbad simsnäppa, hökuggla och ortolansparv. Ovan dammen samlas ofta svalor och seglare. På våren kan skrattmåsarna vara talrika. Lokalen har en klar potential även för observationer under flyttningstid.

Själva dammen är privat område och anlagd av Bona Herrgård, varför skådare rekommenderas att begränsa sina besök till dammens östra ände, varifrån hela vattenspegeln kan överblickas och rikligt med sångfåglar finns i dungen öster om dammen. Besök är mest belönande under vår, hela sommaren och tidig höst.

Vägbeskrivning
Från Ekerö centrum når man Munsö kyrka med buss 311 och 312 med cirka 500 m promenad från hållplatsen. Bilburna följer väg 816 mot Adelsöfärjan, tar av till höger mot Munsö kyrka och redan efter 50 m ånyo till höger, varefter dammen ligger till vänster invid vägen efter 400 m. Bästa skådningen och ljuset får man från dammens östra ände.

Jan Wernerman 2016


Lokal: Väsby Hage

Väsby hage – reser­vat med mångfald

Naturreservatet beläget på norra Munsö bildades 1981 tack vare att den sällsynta Gullvi­vefjärilen hittades i området. Reservatet är 96 hektar stort och består av öppna betesmarker växlande med slån- och hasselbuskage och en artrik lövdominerad skogsmark. Karaktärsfåglar är alla arter som hör betade hagmarker till: en rad olika sångare, flugsnappare, stare, gök, törnskata.

Lokalbeskrivning

Längst ut på Munsö i Mälaren ligger naturre­servatet Väsby hage. Strax före färjeläget till Adelsö tar man in en väg mot höger. Det finns parkering vid reservatsgränsen. Åker man buss får man gå en dryg kilometer. Reservatet är unikt med sin mångsidighet med olika biotoper inom ett begränsat område. Öppna ängsmarker växlar med slån-, nypon och hasselsnår och i östra delen växer en artrik lövdominerad skog. Betesdjur, både nötkreatur och får hålls i området.

 

Landarealen är 96 hektar och reservatet bildades 1981. Alla som vet hur området såg ut före reservatsbildningen kommer ihåg den täta granplanteringen i den vackra beteshagen. Området blev skyddat tack vare en liten fjäril som heter Gullvivefjäril. Vi skall vara oerhört tacksamma för att fjärilens förekomst räddade det unika naturområdet åt eftervärlden. Man kan tänka sig hur området hade sett ut idag utan skyddsåtgärder, förmodligen precis som marken ser ut före det man kommer fram till reservatsgrinden; där finns en ogenomtränglig granplantering som nästan har lyckats kväva alla hasselbestånd och annan växtlighet.
Det var enormt härlig känsla den dag arbetet började med att rycka upp granplantorna i beteshagen. Tyvärr gick inte det ursprungliga förslaget helt igenom vid bildandet av reservatet; det vackra området Björnholmen bortom reservatet, fick inte status som reservat.

Väsby hage har visat stora naturvärden med sina botaniska, entomologiska och inte minst ornitologiska kvaliteter. Områdets sammanhängande hagmarker med pampiga ekar ger området dess karaktär. Reservatet växlar mellan öppna ängs- och betesmarker och slutna skogspartier. Hagen är lättvandrad och lämpar sig väl för strövtåg inte minst för fågelskådare under alla årstider.

Mitt första fina vinterminne är en varfågel som gjorde just det som jag hade hört talas om och läst i fågelböcker och önskat att få se, den spetsade en mus på en slåntagg. Mestågen är både ljuvliga och ljudliga under de korta vinterdagarna. Tåget består ofta av olika mesar, titor, nötväckor, kungsfåglar och trädkrypare, ibland med både större och mindre hackspett i släptåg.

Dubbeltrasten är en säker vintergäst i sänkan mot Roparhäll. Den stora vildapeln, som föll för ett par år sedan 2014 var nedtyngd av ett enormt mistelbestånd. Mistelbären är en viktig vinterföda för trasten och som tur är finns det fler mistelbärande vildaplar med rikligt med bär att äta. Kattugglan börjar sitt hoande tidigt i janu­ari/februari, som bäst i skymningen.

På vårvintern kan man kolla efter ugglorna som ofta sitter i sina bohål i de stora ekarna, i den svaga solen. Vissa vintrar kan man stöta på en sparvuggla. Senaste vintrarna har havsörnen börjat spana i sundet mellan Adelsö och Munsö.

Möt våren i Väsby hage med den intensiva trastsången som kommer emot en redan vid reservatsgrinden. Den som hörs mest är rödvingetrastens kärva ton och dialekten kan vara norrländsk. Det kan verka som om rastande norrlänningar har förlagt sin första sångtävling i hagen. Många andra fåglar försöker göra sin stämma hörd t.ex. rödhaken, tal- och dubbeltrasten samt andra tidiga vårflyttare. Stararna födosöker i småflockar på den öppna ängen. Nära östra gränsen finns en liten ”mystisk myr” som är vattenfylld på vårarna. Tyvärr har den mystiska myren i det närmaste torkat ut och grodorna har försvunnit.

I början av april kommer fiskgjusen och besiktar sin boplats som nästan varje år har raserats av höststormar. Gjusarna verkar ha gett upp sin boplats 2015. Gjusarna har säkert hittat en ny plats för bobygge i närheten. Samtidigt har skarvarna och måsarna börjat sitt kivande på skäret mot Adelsö. Nästa stora grupp av fåglar är sångarna och man kan nämna: löv-, grön-, gran-, härm-, törn-, ärt- och trädgårdssångare som alla finns i olika delar av reservatet. Näktergalen och göken kommer mellan 5 och 15 maj. En art som anländer bland de sista är grå flugsnapparen, som häckar talrikt i området. Till och från ses och hörs tranor i området. Det här är bara ett litet urval av områdets rika fågelfauna under våren och sommaren. Hösten är alltid en spännande väntan på flyttande fåglar som ofta provianterar i hagens öppna delar. Där har alla betesdjuren lämnat efter sig mängder av komockor och fårlortar. Starar kommer i stora flockar till det dukade bordet. En höstdag har jag räknat in cirka hundra grå flugsnappare på ett litet område i kanten av ängen. Sommargyllingen var på besök 2017.

Fiskgjusarna lämnar området i augusti – september, sist är ungfåglarna. Skarvarna har börjat röra sig i stora flockar utanför Roparhällen och skäret mot Adelsö, den största flocken kan räkna uppemot femhundra individer. Många av rödvingetrastarna som har häckat norrut tar sin flyttväg förbi hagen igen, fast de är betydligt tystare än på våren. Stora flockar berg- och bofinkar har sina flyttstråk över vattnet mot Adelsö.

Mitt i reservatet finns en väldigt fin hasselskog. Där kan man tidigt på hösten höra den ljudligt kraxande nötkråkan som tyvärr har blivit en sällsynt gäst de senaste åren. När maten tryter i Ryssland får vi hit smalnäbbade nötkråkor som matgäster, senaste invasionsåret fanns det 10–15 stycken i hagen.

Man vet aldrig vad som väntar när man besöker Väsby hage med sin unika flora och fauna. Det här ett litet axplock av mina personliga iakttagelser under många år. Hoppas att vi syns i fågelmarkerna, gärna i Väsby hage!

 

Vägbeskrivning

Längst ut på Munsö i Mälaren ligger naturre­servatet Väsby hage. Strax före färjeläget till Adelsö tar man in en väg mot höger. Det finns parkering vid reservatsgränsen. Åker man buss får man gå en dryg kilometer.

 Urpo Könnömäki 2018. Foto: Per Lönnborg

Här kan man parkera

 

 

 

Lokal: Eldgarnsö

Eldgarnsö – Vinterviste för MOF:s egna karaktärsfågel: dubbeltrasten!

En jagande hornuggla sveper ljudlöst förbi mig medan öronen är på helspänn för att njuta av en skön­sjungande kärrsångare. När jag vintertid närmar mig träden med mistlarna slår det nästan aldrig fel att de sitter där, de övervintrande skygga dubbeltrastarna …Fågelupplevelserna är många och ofta unika vid ett besök på Eldgarnsö. Välkommen Du också att besöka ett stycke underbar natur med möjlighet till fina ornitologiska begivenheter.

Lokalbeskrivning

Den vackra strandbården av ädellövskog och områdets rika förekomst av mistel medverkar till områdets skönhet. Gamla lövträd med eken i centrum bidrar till områdets värden. Det är inte bara hålbyggande fåglar som drar nytta av dessa gamla träd utan Eldgarnsö är Mälardalens mest kända lokal för sällsynta vedlevande insekter.

Eldgarnso100526_0220

Ett besök i området med fåglar i sikte är alltid givande under årets alla årstider. Ett vinterbesök bjuder ofta på ”våra” övervintrande dubbeltrastar, som lättast hittas bland mistlarna i anslutning till Eldgarnsö gård. Förutom denna trastarnas doldis så kan vinterbesöket ge flera arter hackspettar och kanske någon övervintrande rödhake eller gärdsmyg.

Mindre hackspetten häckar med flera par i området men det gäller att vara uppmärksam om man ska hitta denna lilla spett, som stora delar av året lever ett ganska dolt liv. Vackrast och med den rikaste fågelfaunan är utan tvekan en vårmorgon i maj.
I strandskogen sjunger då härmsångare, trädgårdssångare, grön­sångare och svarthätta. Med lite tur så hörs göktytans tytande och från vassen tutar rördrommen. Fiskgjusen häckar med flera par i området liksom lärkfalk, ormvråk och kattuggla.

Eldgarnso_100526_0228

Eldgarnsö har ofta mycket att ge en försommarkväll med nattsångare på önskelistan. Man börjar att lyssna efter gräshoppssångare, flodsångare och kärrsångare i vassområdena och buskområdena strax innan man anländer till reservatet. Här kan även jagande hornuggla ses och sannolikt häckar denna för Mälaröarna lite ovanliga uggla i närområdet.

Ett besök på Eldgarnsö är en fin naturupplevelse och om man går den markerade vandringsleden runt reservatet så är chansen stor att stöta på flera av områdets karaktärsarter. Glöm inte att ta med en kaffekorg, då vandringen runt området erbjuder flera mycket fina platser med vackra vyer över Mälaren.

Vägbeskrivning

Kör strax före Tappström till höger mot Fä­rentuna och fortsätt ca 15 km till Färetuna kyrka och tag där till höger mot Ölsta. Vid Ölsta är det skyltat ”Eldgarnsö” till vänster och parkeringen ligger strax efter Eldgarnssundet. Ställ bilen på den skyltade parkeringen. De icke bilburna tar buss 317 eller 338 från Brommaplan och kliver av vid Karlskär och sedan återstår ca 2 km promenad fram till reservatet.
Väl framme vid parkeringen finns informationstavlor som visar de olika vandringslederna.

Skrivet av Ulf Aronsson 2002, uppdaterad 2017