Författararkiv: MOF-admin

Mälaröarna besöker Landsort

För andra året i rad gör Mälaröarnas Ornitologiska Förening en utflykt utanför kommunen. Förra årets lyckade resa till Kvismaren, med besök på de olika lokalerna samt fältsstationen gav mersmak. Detta år vände vi blicken åt öster och valde Landsort eller Öja som ön heter egentligen. Även i år valde vi att göra ett besök på en fältstation för att förkovra oss.

Lördagen den 22 september valdes i samråd och i god tid med Landsorts fältstation, då helgerna därefter brukar vara så hektiska för personalen, så de inte hinner ge guidning.  Helst ville vi ha bästa möjliga tidpunkt ur ett sträck- och raritetsperspektiv.

Inför den stundande lördagen visade det sig att sträckdagarna i september föll in lite då och då, dvs ena dagen var det soprent på fågel emedan andra dagar så var det jämn ström. Under sista veckan innan resan började väderdruiderna höja varningsflaggorna för hemsk väder som närmade sig Skandinavien från de brittiska öarna. Stormstyrkor slog in mot västkusten under fredagen och reportrarna på TV’s nyheter stod tappra på olika utsatta hamnplatser med håret som en strut i stormen. Våra tuffa skådarkollegor i väst och syd gnuggade dock händerna i förväntan på albatrosser och stormfåglar, samt trotsade vädrets makter på lördagen med framgång om än vissa utrustningsförluster. Skulle vi, landkrabbor, ha likadant mod samt få samma framgång i öster. Svaret blev både ja (mod) och nej (framgång).

Det skulle visa sig att det var lugnare på östkusten, denna helg, om än med kraftiga sydvästliga vindar på 17 sekundmeter med ordentligt över 20 i vindbyarna. Dagen var i övrigt solig, med ca 10 graders temperatur.

Norrhamn på Öja med vår (vita) båt Stångskär. Foto: Kjell Häggvik

9 skådare samlades vid kommunhuset och åkte gemensamt ner till Ankarudden, som ligger vid Torö i närheten av Nynäshamn. Vi behövde inte oroa oss för att båtresan till Öja/Landsort skulle bli inställd, i vilket fall vi tagit reservplanen att skåda från stränderna vid Torö. Däremot valde kapten att lägga an i Norrhamn, för att undvika den grova sjön längs Öja. Från Norrhamn hade de arrangerat med småbussar som körde oss till södra delen av ön. Det senare tog lite tid då det var ganska många som valt att åka till ön trots vädret.

Landsorts fältstation. Foto: Carl Magnus Strömbeck

Vår första punkt på agendan var att besöka fältstationen, samt lyssna på Chris Sharpe som berättade om fältstationens arbete. Detta gav oss en inblick i vilken pusselbit arbetet är, sett ur ett större ornitologiskt perspektiv med flyttströmmarna mellan kontinenterna. Fältstationens arbete har historiskt skett med huvudsakligen ringmärkare som varit på ön del av veckorna. Chris har varit på Landsort med sin partner Kay på heltid under ett antal år. I år hade fältstationen ringmärkt relativt få fåglar i jämförelse med ett ”normal”-år och prognosen för årsresultatet såg även ut att hamna lågt. Huruvida det var färre fåglar totalt sett eller om fåglarna pga av årets klimat valt att helt fräckt bara passera Öja utan att stanna, var inte klarlagt när vi besökte fältstationen.

Chris Sharpe berättar om arbetet på Landsorts fältstation. Foto: Kjell Häggvik

Efter att besökt fältstationen promenerade vi mot fyren och på vägen intog vi våra medhavda matsäckar.

Dagen bjöd på många observationer av tornfalk. Foto: Jeppe Strömbeck

Fyren på Landsort ligger på öns södra udde. Foto: Jeppe Strömbeck

Skyddad observationsplats åt öster nedanför fyren. Foto Jeppe Strömbeck

De flesta av oss hade varit på ön tidigare, emedan det för några andra var första gången. Då ön kan erbjuda så mycket mer än fågellivet, så lockade även annat av intresse.

Kjell Häggvik och Roger Månsson söker stöd i vinden. Foto Carl Magnus Strömbeck

 

Sydvästliga vindar ger ordentlig sjö även på öns läsida. Foto : Kjell Häggvik

Under resten av dagen så spenderade vi tid runt fyren och därefter rörde vi oss sakta mot hamnen i norr. På så sätt ser man en del olika miljöer under promenaden.

Kollektivt såg vi 29 arter under dagen om man inkluderar observationer vid Ankarudden.  Det blev endast få sträck och en del stationära tättingar. Vi såg ett antal ivriga tornfalkar och dagens mest ovanliga art var en ensam sträckande prutgås.

Så här ser listan ut.

Ankarudden:
Havsörn och gråhäger

Landsort:
Tornfalk, gulsparv, blåmes, fiskmås, storskarv, pilfink, bofink, sjöorre, ejder, knölsvan, gråtrut, prutgås, skata, rödhake, stare , tamduva, talgoxe, grönfink, nötväcka, entita, sädesärla, småskrake, gråhäger, kungsfågel, sångsvan, gräsand, stenskvätta och sparvhök.

Tornfalk. Foto : Leif Lagerstedt

Stenskvätta. Foto : Leif Lagerstedt

Tack för ett tåligt deltagande. Härligt att vi inte gav oss trots det blåsiga vädret.

Nedan finns lite praktisk information till möjlig glädje för skådare som vill besöka Landsort på egen hand.

Vi ses i fält.

Vid pennan
Kjell Häggvik

Reseinfo:

Färden (bil eller kommunalt) går i riktning mot Nynäshamn (väg 73) till Ankarudden (där båtbryggan finns). Man viker av mot Torö (väg 528) ca 1 mil innan Nynäshamn. Vid tillfällen då det kan förväntas vara många resande bör man vara vid bryggan i god tid (ca 30 minuter) för att få plats. Båten är rejäl, men alla garanteras inte sittplats. Är sjön grov så kan det vara skönt att kunna sitta ner ordentligt. Detta gäller speciellt återfärden om det sker på helgernas sista återfärd. ( Kontakta SL / Waxholmsbolaget för mer information)

Parkering. Man parkerar bilen ca 200 meter innan själva bryggan. Man betalar parkeringen antingen via SMS eller en kortautomat ( kostar 60 kr / dygn )

Parkering. Foto: Kjell Häggvik

 Båtfärden. Båtfärden kunde betalas ombord när vi reste. Alternativen var kreditkort eller SL Accesskort ( antingen reskassa eller om man hade månadskort). Om man hade SL månadskort så blev det ingen extra kostnad. Om man betalade med SL reskassa eller kort så kostade det 158 kr tur och retur.

Att notera för den som vill göra egna utflykter till ön så ger en vardag möjlighet att åka ut till Landsort tidigare på morgonen. Det finns också olika möjligheter att övernatta på ön, till och med så kan man bo på fågelstationen om man lyckas boka ett sådant tillfälle.

53 – 53!

Årets upplaga av Riksmästerskapen i tomtskådning den 8 september lockade fler lag än på länge på Mälaröarna. Vi var 4 lag som kämpade på öarna. Om man dessutom räknar med lag som har lokal anknytning och tog bataljen på annan ort blir det 5 aktiva lag. Min veterligen är det i sig en rekordnotering, vilket tyder på en god aktivitet och tävlingshunger hos våra skådare.

På Färingsö-sidan: Furuhem (Hagabergsvägen 5) i Torslunda, som är Glenn Cornland’s tomt,  Grankulla gård med Christian Lagström samt Lindhaga med Janne Björk.
På Ekerö-sidan deltog: Nyponvägen 7, Älby som är vår ordförande Urpo Könnömäki’s tomt.
I Småland deltog: Ebbegärde 621, Rockneby-Kalmar med Gigi Sahlstrand och Bo Thoor.

Lag Urpo på Nyponvägen 7

Lag som deltar har hela dygnet till förfogande, men måste skåda från plats innanför tomtens gränser. Man kan dock räkna fåglar som ses på långt håll, vilket gör all typ av kreativitet som gör att man kan skåda från extrempositioner vid tomtens gränser premieras. Oftast väljer dock lagen att ta dagen som en trevlig skådardag med rimlig ambitionsnivå. Hos oss på Mälaröarna kännetecknas detta av god kamratanda där vi håller kontakt med varandra under dagen, uppmuntrar varandra samt informerar om det kommer något rart sträckande.

I år deltog minst 58 lag, baserat på rapporteringen till  http://geddeholmnatur.se/klubbtomt100/.
Klubb Tomt 100 organiserar riksmästerskapet sedan många år.

Årets vinnare blev Skärlöv 49:1 på Öland där gruppen lyckades observera 104 arter. På Mälaröarna var det precis som tidigare extremt jämnt. Christian på Grankulla gård och Glenn på Furuhem slutade båda på 53. Tätt därefter kom Urpos lag från Nyponvägen på 51 arter och Janne hemma på Lindhaga drog ihop 42 arter.

Även om lagen knorrade över dimma på morgonen, över de facto väldigt få fågelindivider som rörde sig, regn mitt på dagen och historiskt mer blygsamma summor, så är resultaten precis som tidigare väldigt starka om man jämför med våra utsocknes konkurrenter. Våra lokala dubbelsegrare kom delade 23:or i riket, men väl att märka 1:a i länet och 2:a i Uppland tätt följt av Lag Urpo. Än mer anmärkningsvärt, menar jag, är att ”våra” tre av fyra ej sjönära tomter placerade sig 2:a, 3:a och 8:a i den kategorin i riket. Uppenbarligen kan vi räkna fågel på Mälaröarna. Slutlig statistik-not får bli att vi tillsammans noterade 82 arter vilket kan jämföras med totalt 77 arter under 2016 som var ett starkt år.

De mest positiva observationerna blev stäpphök som flög över Jannes tomt och kungsörn, som bla gav Glenn ett tomt-kryss. När Glenn meddelat de andra lagen om kungsörnen, så vaknade vi alla till liv igen. Eftersom den sträckte söderöver så visste Lag Urpo ungefär var den skulle dyka upp om den höll kursen, vilken den också gjorde.

Dagens drama som skedde utanför RMs omfattning drabbade en ung hornuggla. Urpo blev uppringd av två tillfälliga besökare på öarna som noterat en allvarligt skadad hornuggla på Munsö. Båda besökarna visade sig vara mycket erfarna skådare och ville göra en avstämning med Urpo för lämpligaste ågärder. De hade nära till Nyponvägen vilket gjorde att de tillsammans kunde komma till slutsatsen att det tyvärr var alldeles för allvarliga skador och att ugglan var i för dålig kondition. Den somnade också strax in, lugnt och stilla, vilket gjorde att ingen behövde gå handgripligen tillväga för att förkorta lidandet. Det är inte alltid tjo och tjing, utan allvaret kryper emellanåt på en. Ugglan hanterades med den största varsamhet och respekt, vilket värmer.

Gemensamma arter som observerades på alla 4 tomter; grågås; kanadagås; storskarv; sparvhök; ringduva; gröngöling; större hackspett; sädesärla; rödhake; koltrast; blåmes; talgoxe; nötväcka; nötskrika; kaja; kråka; korp; bofink; grönfink; steglits och grönsiska.

Unika arter som endast observerades på 1 av 4 tomter; brunand; knipa; skäggdopping; bivråk; havsörn; stäpphök; stenfalk; sothöna; enkelbeckasin; gluttsnäppa; skrattmås; fiskmås; silltrut; hussvala; ängspiplärka; gulärla; gärdsmyg; taltrast; dubbeltrast; sävsångare; trädgårdssångare; svarthätta; grå flugsnappare; trädkrypare; törnskata; stenknäck och sävsparv.

Bland arter med stora numerärer kan nämnas tofsvipa, bofink, ringduva och sädesärla.

För detaljerade listor på arter se artportalen och Klubb Tomt 100.

1:a i Stockholm igen. Väl mött i kommande Tomt-riksmästerskap!

Tack Urpo, för gästfriheten i Älby. Tack Christian, Glenn och Janne för kämpainsatsen på era tomter.

Vid pennan,

Kjell Häggvik

 

Tisdagsklubben Höst, 93 arter efter 5 tisdagar

Tisdagsklubben är MOF’s morgonexkursion som pågår fram till månadsskiftet oktober/november, under ledning av Jan Wernerman m.fl. Läs hur det varit hittills här.

I våras startade tisdagsklubben på Ekerö. Den fick formen av en inventering varje vecka av fåglarna vid Svartsjöviken, och det illustrerade hur flyttfåglarna kom och vinterfåglarna drog sig tillbaka. Bland tisdagsklubbisterna fanns ett intresse att fortsätta under hösten. Nu valde vi formen av att omväxlande besöka de främsta fågellokalerna inom Ekerö kommun och därigenom upprätta en höstlista. Efter 5 tisdagar har vi besökt Svartsjöviken, Väsby Hage, Bonadammen, Eldgarnsö, Menhammarsviken, Rastaholm, Norrskog, Färjestaden och Huvududden. Hittills innehåller vår höstlista 93 arter.

Under den resterande delen av tisdagsklubben höst kommer vi att besöka ytterligare lokaler samt att återbesöka flera av de lokaler vi redan besökt en gång. Från och med tisdag 18 september har starttiden skjutits fram till kl 07:00 från Kommunhuset, men det går lika bra att ansluta direkt på plats vid lokalerna vi besöker.

Detaljerna skickas med epost till alla som är intresserade, dels i rapporten från veckans exkursion, dels som ytterligare en påminnelse någon dag före nästa exkursion. Man kommer med på sändlistan genom att bekräfta intresse till jan.wernerman@sll.se.

Vill man ha ytterligare information eller lokalisera exakt var vi är, finns även telefoner till:

Kjell H. 076 859 35 11
Urpo 070 236 56 64
Jan W. 070 746 10 00

Gluttsnäppa Foto: Carl Magnus Strömbeck

Blåhake Foto: Carl Magnus Strömbeck

Smådopping Foto: Kjell Häggvik

Lärkfalk Foto: Kjell Häggvik

Tisdagsklubbister Foto: Kjell Häggvik

Artracet på Mälaröarna 19 augusti 2018

Årets traditionella sensommar-artrace på Mälaröarna hölls den 19 augusti. Vi håller årets artrace efter att ha upplevt den varmaste sommaren i mannaminne med många veckor av väldigt soligt och hett väder.  Om förra årets vår och sommar kännetecknades av kyla och torka så fick vi i år värme och torka. Det är konstaterat att många arter fick svårigheter med häckningar under 2017 och vi såg få ungar förra året. I år har vi dock kunnat se en del ungar så en spänd förväntan fanns på årets resultat. Det hade ju trots allt varit extremt torrt under en längre period i år.

Jag bildade lag med Per Lönnborg och vi närde en endast svag förhoppning att utmana nestorerna Urpo Könnömäki och Jan Wernerman. Lagen lag startar från valfri plats i kommunen med tidigaste starttidpunkt klockan 05:00 på morgonen.  Vi startade dock klockan 6, tack och lov, eftersom det varit en sen kväll dagen innan för undertecknad. Tävlingsdagens väder var soligt och samtidigt väldigt blåsigt. Avslut och summeringen av dagen skedde gemensamt klockan 14:00 i Svartsjö slotts kafé.

Lagen hade ganska likartade strategier med några enstaka skillnader. Att notera är att ingen av oss valde att åka ut till Adelsö. Detta är oftast ett beslut baserat på att en sådan strategi innebär att man lägger flera timmar på ön, vilket tex kräver att kyrkpölen har en vattenyta och inte är torrlagd.

Per och jag valde en östlig start ut mot Färingsö, för att kontrollera Svartsjö och Eldgarnsö tidigt på dagen, till skillnad mot Urpo och Jan som valde en västlig start mot på norra Munsö, till Väsby Hage och Bonadammen. Tanken från vår sida var att lyckan på de östliga lokalerna kunde bero på tidpunkt på dagen, emedan framgången i Bonadammen inte är lika känslig för när man skådar där. Per och jag valde också att inte lägga tid i Väsby Hage, då vi hört att det just nu är ganska lite fågel där. Urpo och Jan hade ett tidigt stopp där och kunde konstatera att lokalen inte gav lika mycket som förra året, då den var en riktig guldgruva.

Entita på Eldgarnsö. Foto: Kjell Häggvik

Under dagen visade det sig att båda lagen hade väldigt svårt med småfågel. Tex så tycktes sångare och trastar som bortblåsta. Normalt ganska enkla observationer visade sig nästan hopplösa och framförallt Per och jag kände oss smått desperata. Skall vi inte ens kunna notera stare, vilket vi lyckades med i slutändan. Har lärkorna dragit hem? Men, hittar vi inte ens en björktrast? Nej, det gjorde vi inte.

Urpo och Jan hade liknande problem, men gjorde ett geni-drag genom att plocka fram en ”gammal” lokal ur rockärmen – Norrskog, som ligger nordost om Svartsjö. Där hittade de Ekerös samlade (ursäkta redaktören, men jag kan inte låta bli att överdriva) tättingpopulation, med bla 20 st grå flugsnappare, gransångare och synlig härmsångare.  De hade väl alla blåst dit. Nåväl, även vi gjorde några smarta val, såsom tidigt besök på Eldgarnsö och att vi senare checkade dammarna i Drottningholm och fann 3 strandskator.

I slutändan så vinner kunnandet samt erfarenheten då Urpo och Jan står som segrare.

Urpo och Jan fick ihop 76 arter. Per och jag nådde 66 arter. Sammanlagt fick vi ihop 85 arter.

Deltagarna i artracet 2018, från vänster Per Lönnborg, Kjell Häggvik, Urpo Könnömäki och Jan Wernerman.
Foto: En för oss obekant besökare till Svartsjö slott

Läsaren finner de detaljerade artlistorna på artportalen. Notera dock att vi endast lagt in dagens första observation av en art, dvs arterna har ju setts på flera lokaler.

Trädpiplärka vid Huvududdens naturreservat. Foto: Kjell Häggvik

Trädpiplärka vid Huvududdens naturreservat. Foto: Kjell Häggvik

Några artkommentarer:

  • Urpo och Jan såg totalt 9 havsörnar och observationerna gjordes på flera platser.
  • Positivt är att vi har både smådopping och svarthakedopping med ungar i Bonadammen.
  • Per och jag lyckades hitta och fotografera en trädpiplärka vid Huvududden, norr om Menhammar.
  • En bläsand sågs i Menhammarsviken.
  • Det var ganska gott om hämpling och steglits vid tillfället.

Tack Urpo för arrangemanget. Vi ses ute i fält.

Vid pennan
Kjell Häggvik

Utflykt till Landsort, anmäl senast 7 september

MOF resa till Landsort 22 september 2018.

Förra årets lyckade MOF-exkursion till Kvismaren ger blodad tand. I år åker vi gemensamt ut i skärgården till Landsort, eller till Öja som ön heter. På hösten följer många av våra fåglar en kustlinje söderut på väg till sina vinterkvarter. Landsort ligger optimalt med en skarp udde mot söder, vilket är bra för oss fågelskådare. Fågelstationen med ringmärkare är aktiva under denna period och detta är sista helgen som de kan ta emot besökare, därefter kommer de att ha fullt upp med att ringmärka.

En resa till Landsort ger möjlighet att se fåglar som annars aldrig passerar oss på Mälaröarna.

Samling: Vid kommunhuset 07:45 lördagen den 22 september. Vi fördelar de resande mellan bilar och åker senast 8:00. Endast bilfärden till Ankarudden tar lite drygt 1,5 timme, där parkeringen är en kort promenad från bryggan. Föreslagen resväg är att åka över Essingeleden i riktning mot Nynäshamn.

Transport ut till Landsort sker med Waxholmsbolagets båt Stångskär. Hösttid-tabellen ger att det finns 3 tider i vardera riktning på lördagen 22 september varav MOF gruppen lämpligast åker enligt följande:

  • Från Ankarudden till Landsort/Öja tur 2951 som går från Ankaruddens brygga 10.05 (framme 10.35)
  • Från Landsort/Öja till Ankarudden tur 2956 som går från Östra eller Västra hamnen 17.30 (framme 18.00)

! Det finns även en tidigare tid 13.30 för hemfärd från Landsort/Öja om nöden kräver.
! OBS! Vädret är en direkt begränsande faktor i skärgården – Vid eventuellt inställd båtfärd så besöker vi istället de närliggande fågellokalerna vid Torö; Örudden, Stenstrand och Reveln.

Programpunkt(er): Besök och guidning (på engelska) vid fågelstationen kl 11:30 (~ 1 timme) samt fågelskådning från olika lokaler på ön. Detaljerad tidplanering sker under resans gång och beror på var de hetaste platserna är. Möjlighet ges dock till både tättingskådning i buskarna och sträckskådning från klipporna.

Medtag: Varma, oömma kläder och skor, matsäck, kikare och annan skådarutrustning efter eget val, samt pengar för avgifterna nedan.

Avgifter:

  1. Samåkning med bil. Rekommendation är att förare och passagerare delar på bensinkostnader (bilresan är ~17 mil t.o.r) och parkeringsavgift, dock avgör den enskilda föraren hur frågan hanteras.
  2. Taxa för båt tur och retur tillkommer, enligt Waxholmsbolagets tabeller.
  3. Guidning; MOF betalar avgiften för våra medlemmar. (Fågelstationens avgift för motsv 1 timmes guidning: 75 kr / vuxen; 50 kr / <=16 år och gratis för småbarn.)

Tid och plats: Samling vid kommunhuset 07:45, resa till Landsort/Öja och uppskattad hemkomst efter kl 20:00

Anmälan: Till Kjell Häggvik, 0768593511. Det går även bra att kontakta Kjell för frågor.

För denna utflykt behövs anmälan i förväg, dels för organisering av bilresan samt för föranmälan till Waxholmsbolaget i de fall grupper är fler än 10 till antalet. Anmäl ditt intresse senast 7 september för att underlätta organiseringen av resan. I det fallet att gruppen behöver begränsas i storlek gäller turordning och att betalande medlemmar har förtur.

Övrigt:
Även vår regionsförening Stockholms Ornitologiska Förening (StOF) planerar att resa till Landsort den helgen, lör – söndag, med övernattning. Även de reser ut med den tidiga lördagsbåten till Landsort. Angett antal deltagare är 16. Se mer detaljer i StOF’s program.

Tisdagsklubben under hösten: vandring vid Mälaröarnas fågellokaler

Under hösten gör vi en fortsättning på vårens initiativ att göra vandringar på tisdagsmorgnar.

Generell samlingsplats och utgångspunkt för tisdagsvandringarna blir kommunhuset. Vi börjar med att ha klockan 06:00 som starttidpunkt och tanken är att variera de lokaler som vi besöker. Det är inte ett krav att ha tillgång till egen bil, utan vi hoppas och utgår att vi kommer att kunna lösa transportbehovet med samåkning.

Vid första samlingen beslutas vad som är dagens lämpligaste färdmål. För de kommande tisdagarna kan resmål komma att väljas och kommuniceras i förväg. I de fallen kan deltagare som bor nära den tänkta fågellokalen kan ansluta där, vilket givetvis är fördelaktigt miljömässigt.

Vi rekommenderar oömma kläder och skor anpassade för rådande väderlek samt medhavt fika.

Tisdagsklubben startar tisdagen 21 augusti och samling sker då vid kommunhuset. Tisdagsklubben planeras pågå varje vecka under hösten till slutet på oktober.

Ledare: Jan Wernerman med flera
Tid: Tisdagar 06.00, utflykten beräknas ta 3-4 timmar.
Samlingsplats: Kommunhuset. Bilar parkeras på den närliggande infartsparkeringen under samling och i de fall bilen förblir parkerad under utflykten.
Anmälan: Ingen föranmälan.

Mälaröarnas nattsångare, 8 juni 2018

I år var vi totalt tretton personer som samlats för att ge oss ut på vårens nattsångarexkursion. Maj månad har varit en av de varmaste i mannaminne. Möjligen var det den varmaste av dem alla. I jämförelse med förra året så var detta i stark kontrast. Från mitten av april till mitten på maj, år 2107, så var det iskallt samt knappt några insekter. Förra året när vi samlades, så hukade vi i porten till kommunhuset, då det regnade vilket det gjort till och från under hela den dagen. Kvällen förra året gav dock ett gott resultat. I år har det varit mer insekter och ordentligt med mygg. Myggen har varit duktigt aggressiva och stuckit innan de landat. Ingen tveksamhet där. Vi som samlades var därför väl rustade och kunde se fram emot en härlig, solig men sval försommarkväll.

Första delmålet var Skarnholmen och dess kringliggande ängar, i min mening kanske den mest spännande kvällsskådarlokalen vi har. Vi kör i samlad tropp och jag gör mitt bästa för att se att alla kan följa med. En kuriositet längs vägen kan nämnas. Halvvägs lägger jag märke till en svart, tvättad, sportbil av lyxigt märke som ligger mitt i vårt följe. Men, tänker jag, var det någon av våra skådare som hade en sån. Hur tar man sig fram till våra lokaler, bla Väsby Hage, i ett slikt fordon. Ja, ja, här går det an. Sedermera visar det sig att bilen viker av och jag hade inte behövt fundera på detta.

Vid Skarnholmen tar vi in trädgårdssångare ganska snabbt och näktergalen hörs förstås. Det blåser en del vilket får myggen att lugna sig. Vi vill ju dock höra ordentligt så vi söker upp lä (och mygg). Ganska snabbt fyller vi på med morkulla, svarthätta, törnsångare, gärdsmyg, koltrast, ringduva, taltrast, ladusvala, gök, fasan, buskskvätta och enkelbeckasin. Denna kväll behöver vi inte vänta länge på gräshoppsångare heller. ”Gräshoppan” hörs så tydligt så att även flera som normalt inte kan höra den får chansen den kvällen, vilket jag tycker var väldigt glädjande.

Nu ville vi även ge kvällens raritet en chans att ge sig tillkänna. I området hade det hörts flodsångare tidigare kvällar och morgnar. Flodsångarens sång är lite annorlunda än gräshoppssångaren på så sätt att den har en lägre takt och låter lite skrapigt som en symaskin.
Vi rör oss bort mot åkerfälten vid granskogsplanteringen och hör då flodsångaren från en närliggande dunge.

I detta ögonblick lägger någon i gruppen märke till att ett ENORMT vildsvin är i sikte. Osökt tänker man på Särimner. Vi står förstenade i fascination och skräckblandad förtjusning. Jag hörde ingen i gruppen som sett ett sådant stort vildsvin tidigare.

Vildsvin i sikte. Foto: Carl Magnus Strömbeck

På platsen kan vi även se en förbiflygande brun kärrhök innan vi går tillbaka och lämnar Skarnholmen.

Efter Skarnholmen går tåget till Eldgarnsö. Vi är ju normalt morgonskådare, så möjligen lite trötta senare på kvällen, så jag hade bryggt kaffe som jag bjöd på. De tidigare utplacerade borden fanns inte kvar i närheten av parkering, så vi valde ett nerfallet träd som lämplig pausplats.

Efter den vederkvickande drycken spanade vi av den centrala åkern, där ett moment av spänning uppstod då vaktel eventuellt hördes, men vi kunde varken höra den igen eller säkert fastställa att det var en vaktel. Arterna trillade dock in; fiskmås, gråhäger, gök, kanadagås, lärkfalk, morkulla, näktergal, rödvingetrast, skrattmås, sädesärla, taltrast och tofsvipa. Men den där kakafonin av nattsångare uppstår inte. Vi tänkte avvika men drar oss bort till bron vid parkeringen. Med några korta strofer hör vi sävsångaren, tack och lov. Men mitt i detta fågelsökande får vi ovändad belöning i form av fladdermus och sakta framglidande bäver.

Färden går nu till Holmbackarna, vid Svartsjövikens västra sida. Mörkret har sänkt sig över oss, vilket jag tycker lovar gott. 2017 hörde vi många nattsångare på denna plats, så det är en bra plats för nattsångare, tyvärr med ett störande moment från trafiken. Då hörde vi säv-, rör- och kärrsångare, till och med samtidigt. I år kunde vi ta in 2 kärrsångare och minst 1 sävsångare i tillägg till näktergal. Därmed kunde vi konstaterade att vi fått in de flesta önskade nattsångararterna även i år.

Avslutningsvis åkte vi till Lovö kyrka för att testa lyckan efter vaktel och hornuggelungar, men vi fick nöja oss med att njuta av den vackra försommarnatten i närheten av kyrkan.

Kvällens höjdpunkter blev flodsångaren och skräckupplevelsen av Särimner.

Vid pennan,
Kjell Häggvik

Tisdagsklubben vid Svartsjöviken, 116 arter efter 14 tisdagar

Vårens tisdagsklubb hade sista sessionen den 5 juni och då hade klubben genomfört 14 utflykter sedan starten den 6 mars. Vi var ivriga och missade ingen tisdag. Under våren var vi mellan 2 till 11 deltagare som anslöt till utflykten som startade klockan 7:00 i början och när det blev ljusare på morgonen så startade vi en timme tidigare.

Totalt fick vi ihop 116 arter. Flest arter noterades den 1 maj då vi fick ihop 70 arter, annars varierade antalet mellan 17 (13 mars) och 67 (22 maj).

Se bilagan med översikten över observerade arter vid de 14 tillfällena.

Iden att starta detta initiativ kom upp under slutsummeringen efter artrallyt i januari. Det blev ett generellt gillande av förslaget. Jan blev sedan den huvudsakliga initiativtagaren och ledare de flesta gångerna.

Tanken från början var att vi skulle kunna gå runt Svartsjöviken och till Svartsjö dämme vid tillfällen då det kändes meningsfullt. Likaså uppskattade vi att det skulle ta upp till 3 timmar. I de flesta fallen avslutade vi dock klubben kl 10:00, så många gånger blev utflykten 4 timmar. Vi följde även samma väg mer eller mindre alla gånger, men vi gick aldrig runt hela Svartsjöviken utan vände ofta vid fågeltornet. I och med att vi repeterade samma upplägg, så kan man därmed konstatera att vi även fick ett inventeringsresultat för området under våren 2018.

Överlag har vi haft trevligt väder och sällskapet har varit ännu trevligare samt alltid vid gott humör. De kommentarer som nämnts har även varit sådana att det önskats en fortsättning på tisdagsklubben.

Om det var någon av oss, någon mer morgontrött än andra, som tvekade att stiga upp, så behövde man bara påminna sig om att det ibland bjöds på smaskiga pannkakor eller piroger.

En fortsättning för tisdagsklubben är trolig både för hösten och nästa vår, dock är inget konkret beslutat när detta skrivs utan vi får återkomma med former och detaljer via hemsidan vid ett senare tillfälle.

Tack Jan för detta initiativ och för ett mycket gott genomförande av utflykterna på vårens tisdagsmorgnar.

Vid pennan,
Kjell Häggvik

Brun kärrhök attackerar havsörn under Tisdagsklubben Foto: Kjell Häggvik

Havsörn under Tisdagsklubben Foto: Kjell Häggvik

Observerade fågelarter, Tisdagsklubben våren-2018

Raritetsdags igen: Brandkronad kungsfågel

Så var det raritetsdags igen! Vi har fått finbesök i kommunen av brandkronad kungsfågel. Närmare bestämt i det underbart vackra naturreservatet Väsby hage* på Munsö.

Brandkronad kungsfågel, en av de två i Väsby Hage. Foto: Bengt Legnell

Söndagen den 6 maj upptäckte Ossian Rydebjörk en fågel som han aldrig tidigare hade hört eller sett. Dock avvaktade han med att trumma ut den direkt, då han ville vara säker på sin observation först. Några dagar senare återupptäckte han inte en, utan två sjungande fåglar! Larmet gick ut på den lokala djungeltelegrafen. Kjell Häggvik och Urpo Könnömäki åkte upp till Väsby direkt efter att larmet gått och jag fick en ljudfil tillskickad mig av Ossian som bara bekräftade hans bestämning. Lördag 12 maj, tidigt på morgonen var jag och Per Lönnborg på plats och fick direkt höra och se en brandkronad kungsfågel sjunga. Senare på förmiddagen har andra Ekeröskådare sett och hört två fåglar. Man har även sett en av fåglarna med en fjäder i näbben, vilket man kan tolka som att det kan vara bobygge på G, och i såna fall kanske också minst en hona på plats. Det här är det 2:a och 3:e fyndet i kommunen. Förstafyndet gjordes 2016, även det i Väsby hage.

vid pennan,
Glenn Cornland

*Information och bilder från naturreservatet Väsby Hage finns under rubriken “Lokaler”

Skytteholm-rekord i Fågeltornskampen och passerar Svartsjö dämme för första gången

Vinnare: “Team Menhammar” Foto: Roger Månsson

2018 års nordiska Fågeltornskamp, ”Battle of Towers”, mellan torn huvudsakligen i Finland och Sverige, gick av stapeln lördagen den 5 maj mellan kl 5.00 och 13.00. Från Mälaröarna deltog både Skytteholmstornet vid Menhammarsviken och Svartsjö dämme.

Dagen för årets kamp bjöd på fint väder, visserligen var det kyligt på morgonen innan solen värmde. Men som dagen utvecklade sig blev det en härligt solig vårdag.

Finland har år efter år besegrat de svenske och 2018 tågade de man-ur-huse, kan man tro, då de bemannade 340 torn och vinnande torn samlade ihop 116 arter.

I Sverige vanns fågeltornskampen av Södra Lunden-tornet i Ottenby som fick ihop 108 arter. På Öland hade man fantastiskt väder och bra med sjöfågel. På plats var både barn och vuxna.

Traditionen på Mälaröarna bjuder att även vi samlas till denna kamp, ävenså i år. I Skytteholmstornet vid Menhammar kämpade 3-6 personer, med Jan Wernerman som ledare och på plattformen vid Svartsjö dämme var man som mest 9 personer, med Christian Lagström som ledare.

Våra torn fick följande resultat: Skytteholm 77 arter (27:a i Sverige och 3:a i länet) och Svartsjö dämme 75 (29:a i Sverige och 4:a i länet). För Skytteholm är detta ett rekordresultat och dessutom första gången som tornet vid Menhammarsviken gör ett bättre resultat än Svartsjövikens plattform.

“Team Svartsjö” försöker få in några sista kryss Foto: Per Lönnborg

Team Svartsjö:s krysslista efter “fulltid”

Förutsättningarna i år var att det varit kyligt långt in på våren, men att värmen kom till slut. Vattnet i Mälaren har varit ovanligt högt under en lång period, vilket även inneburit att dämmet haft en ”ogynnsamt” hög vattennivå. De väsentliga skillnader mellan våra två torn är att endast Svartsjö dämme har en verklig potential för vadare emedan förutsättningarna för Skytteholmstornet är bättre för tättingar och sångare.

Framgången för Skytteholm grundlades troligen redan första timmen då 48 arter kunde noteras, vilket ger en mycket bra start. Dessutom fick laget en bra extra skjuss mellan kl 8-9 då ett antal extra arter kunde räknas in. Sista timmen gav dock ingen ny art. Mest spektakulära observationen blev en flygande rördrom.

Svartsjö dämme fick en stilla och klar inledning på morgonen. Fortsatt kall NV vind som höll temperaturen nere trots en strålande sol. Redan vid start hade laget sex ladusvalor och en backsvala rastande på ledningen strax bredvid tornet. Höjdpunkterna för dagen blev den storlom som sträcker förbi oss åt N samt otaliga observationer av paret brun kärrhök som har revir i området. De båda fåglarna sågs spelflyga för varandra och samla bomaterial.

Unika arter för Menhammar var blå kärrhök, bläsand, duvhök, gröngöling, gärdsmyg, göktyta, rödhake, rödstjärt, svarthätta, svartvit flugsnappare, taltrast samt ärtsångare.

Unika arter för Svartsjö dämme var gråsparv, ljungpipare, lärkfalk, mindre korsnäbb, råka, skedand, stenskvätta, storlom, svartsnäppa och tamduva.

Bra kämpainsats från båda lagen och härligt att MOF kan hålla igång traditionen att vi deltar årligen och därmed sätter Mälaröarna på kartan.

Vid pennan
Kjell Häggvik

Andra plats: Team Svartsjö Foto: Per Lönnborg