Redan klockan 5.45 samlades fem ivriga skådare från MOF vid Kvarnvikens båtklubb, och strax innan soluppgången travade vi uppåt Mälarklippan med våra guider Niklas Westermark, Per Åsberg och Micke Åsberg. Dessa herrar har spenderat många långa timmar uppe på klippan och räknat sträckande fåglar.
Mälarklippan ligger en kort klättring ovanför promenadstråket längs vattnet i Blackeberg och erbjuder utsikt från Vårberg till långt bortom Hässelby. Mittemot klippan ligger Lovön med FRA och Sötvattenslaboratoriet.

Solen steg sakta bakom klippan och lyste upp fåglarna framför oss, men lämnade oss i huttrande skugga. Det var tyvärr inte en dag för stora sträck, men vi såg flertalet duv- och sparvhökar, fiskgjuse och havsörn och sträckande ormvråk och två tornfalkar som båda försvann in över norra Lovön och Färingsö, kanske så att någon på öarna hann se dem.

• 

• 

• 

Foto Björn-Olof Svanholm

Våra guider hade förberett en ritning med de vanligaste riktmärkena, deras namn (Bruna gladans mast mm) och på vilket avstånd de fanns. Medan de spanade av himlen efter större sträckande fåglar ropade de ut sträckande småfåglar och antal i ett rasande tempo. Det är en konst att dels kunna upptäcka fåglarna på långt avstånd och också att kunna förmedla var de är någonstans. Svårast tyckte jag var att begripa avståndet. Att någon fågel syns mot en viss udde behöver inte nödvändigtvis att den är över själva udden, utan den kan också passera långt hitom den, så det gäller att leta förutsättningslöst. Ett annat bra alternativ är att få en punkt som fågeln nog kommer att passera och sedan vänta där med tuben istället för att försöka jaga den med tuben.

Det var väldigt lärorikt och både guider och exkursionsdeltagare hade roligt, och planeringen är redan igång för en ny exkursion till våren!

/Gabriella