Tjugo personer deltog i lördagens exkursion till Svartåmynningens naturreservat vid sjön Roxen i Östergötland. Utflykten var ett samarrangemang mellan MOF och Naturskyddsföreningen på Mälaröarna. Starten skedde i regn och det höll i sig halva färdvägen. Vid Bråviken möttes vi av dimma från havet och efter det kunde vädret bara bli bättre. Det blev det också, inget mer regn föll och någon påpekade till och med att sikten var mycket bättre till följd av uteblivet värmedaller.

Redan från parkeringsplatsen vid det västra tornet kunde vi avnjuta rödspovens spel. Roxenreservatet är den enda plats i mellersta Sverige där arten häckar regelbundet tack vare den mer än 100 hektar sammanhängande välbetade sankmarken. Även övriga häckande vadarfåglar var väl representerade tillsammans med ett 50-tal brushanar i alla kulörer. Dessa var nog på nordsträck men kunde inte låta bli att periodvis spela lite. På ängarna gavs också tillfälle att jämföra häckande sydliga med rastande nordliga gulärlor.

I övrigt uppvisade slättsjöbiotopen sitt som vanligt rika artregister. Nämnas kan dvärgmås, flera svartsnäppor som travade omkring med magen i vattnet och rastande storspov. Dagarna innan hade både myrspov och småspov rastat men de hade nu dragit vidare mot norr.

Den ryttlande tornfalk som prytt MOF:s logga ända sedan starten 2000 får nu ge plats åt en ny art – dubbeltrasten. Numera häckar nämligen tornfalken bara undantagsvis på Mälaröarna och passar mindre bra som symbolart. Den gamla loggan har dessutom bara funnits i svartvitt tryck och nu var tiden mogen till modernisering med en färgdekal.

Att tornfalken minskat kan bero på den starka duvhökstammen. En sittande tornfalk är ett lätt byte för en duvhök. Falken klarar sig bättre i slättbygder med mindre träddungar där duvhöken inte trivs så bra.

Men vilken ny art var då mer lämplig som karaktärsfågel? Den enda art som vintertid bara kan kryssas på Mälaröarna är dubbeltrasten. Orsaken är att det finns stora mistelbestånd här hos oss. Mistelbären utgör en så säker vinterföda att dubbeltrasten vågar lita på den och övervintrar här. Detta är tämligen unikt – det finns bara några få platser vid Mälaren där detta kan ske.

En dubbeltrast i en mistel borde alltså bli en lämplig, och fin, dekal. Illustratören Nisse Forshed målade ett underlag till en dekal och loggan blev klar från tryckeriet i slutet av januari 2014. Diameter är 9 cm och passar bra både för bil och för tub! Kontakta Urpo Könnömäki om du vill köpa! Priset är 10 kronor.

Den 12 januari var det vinterartrally på Mälaröarna för fjortonde året i rad. Fyra lag ställde upp och två lag, dels lag Rapphönan och dels lag Janne Björk & Glenn Cornland) fick med 45 arter dela på segern – delad glädje dubbel glädje! Här avslutas rallyt med fika och artgenomgång på Svartsjö slottscafé. 

Våren 2013 hittades ett berguvbo på en snöfri industribyggnad på Munsö. Boet kunde tyvärr inte ligga kvar där utan de två äggen insamlades för kläckning på Skansen. Bara ett av äggen kläcktes och resulterade i en unge som enligt beslut skulle återbördas till Mälaröarna. Ungen var i söndags (6/10) klar att återkomma till den kommun som den lämnat som ägg. Alar Broberg, Mr Berguv himself, kom ut med uven i en bur och den är nu släppt fri på Färingsö. Det hela gick mycket lugnt och stilla till. Uven placerades på en sten och på en sten intill lades ett antal labratorieråttor ut som en första matdepå. Uven, som var en hanne på 1,8 kg, satt kvar och betraktade sin omgivning när vi avlägsnade oss.

Mer om berguv kommer i ”Fåglar på Mälaröarna 2013”. Kolla nu lite extra när ni är ute på öarna och letar fågel. Om ni kommer i kontakt med berguv i höst och vinter, rapportera detta på Svalan!
Foto: Jan Sondell

Den lilla grupp skådare som tagit sig upp på Ekebyhovsbackens topp på lördagsmorgonen fick några fina soliga timmar, men artmässigt bjöds det inte på några större överraskningar. Totalt 44 arter blev det, bland annat storlom och järnsparv. Lämpliga vindar gjorde utflyktsdeltagarna hoppfulla men förutom en större flock vitkindade gäss uteblev de större sträcken.

I stället var det i en helt annan del av kommunen som dagens överraskning hittades: en stripgås rastade med grå- och kanadagäss i Bonadammen på norra Munsö. Det är blott det tredje fyndet i kommunen av denna asiatiska art. I Europa räknas i princip alla fynd som parkindivider.

Foton: Per Lönnborg

Frågan är om fiskgjusarna på Lovöberget var de sista att flytta söderut i år. Den 19 september sågs en gammal fågel, troligen hannen, mata årets enda unge i boet. De följande dagarna var båda fåglarna borta. Ungen kläcktes ovanligt sent, omkring 20 juni och var inte flygfärdig förrän 15 augusti. Att båda fåglarna försvann samtidigt kan tyda på att de följts åt söderut, något som jag inte tidigare hört talas om.

Normalt stannar ungarna kvar några veckor sedan föräldrarna flyttat mitten eller slutet av augusti. Man hör dem skrika på mat trots att föräldrarna inte längre är inom hörhåll, försöka duger. Ett år stannade en unge till och med till slutet av september. Ungen i år kläcktes ungefär tre veckor senare än normalt. Vad detta berodde på är svårt att säga. Andra par har häckat i normal tid, trots att isen inte försvann förrän i slutet av april.

Fiskgjusar från Sverige övervintrar i Västafrika, bl.a. längs atlantkusten och längs den stora Nigerfloden. Satellitmärkta fåglar visar att flygkapaciteten är imponerande. Det skulle inte förvåna mig om första nattplats var på Skånes sydkust eller i Nordtyskland. Platser som ofta utnyttjas för att stanna och bygga upp energi på är sjöar i mellersta Polen och i Tunisien inför ökenpassagen.

Betraktelsen är skriven av MOF:s Jan Sondell

Foto: Göran Forsberg

I lördags gick riksmästerskapen i tomtskådning av stapeln. Flera ihärdiga skådare spanande från gryning till sen kväll från sina verandor, bryggor, solstolar – och hembyggda fågeltorn. Det blev en riktigt fin sensommardag med klara höstinslag. Solen dominerade mestadels under dagen efter en ganska dimmig morgon.

Enligt resultatlistan var det Glenn Cornlands tomt i Torslunda på Färingsö som var den hetaste i kommunen. Glenn med medhjälpare lyckades skrapa ihop 60 arter under dagen. I övrigt spanades det på flera håll både på Ekerösidan och på Färingsö. Några riktigt tunga arter infann sig inte men pilgrimsfalk och många fina obsar på andra rovfåglar är ändå ärt att nämnas.

Nationella vinnare med hela 115 arter blev deltagarna på en tomt mellan Varberg och Falkenberg.

Läs hela resultatlistan

Bild: Team Grankulla gård bevakade Färingsös norra udde. (Foto Christian Lagström)