Finalexkursionen för vårsäsongen 2 Juni bjöd på det kanske behagligaste vädret hittills i vår och 19 skådare, varav åter 3 EKO-skådare! Även antalet arter blev högt, 67 stycken, inte rekord men i toppskiktet. Vi är dessutom noga med att följa Coronarekomenda-tionerna, så sammanfattningsvis laglydiga med gott artresultat och EKO skådare.
Idag dominerade stararna i parken. Trafiken med mattransporter till omättliga ungar är ljudlig från såväl föräldrar som curlade ungar. Annars kan man notera hur flera arter blir mindre vokala då de går till häckning. Bland mer rara fåglar var trastsångarna kvar och de kunde även skymtas i vassen. Sångarkörrern kommer att vara talrik ännu några veckor, men kanske glesas ut.
Rödbena. Foto Carl Magnus Strömbeck
På Dämmet kunde vi konstatera att knölsvanshäckningen blivit framgångsrik så här långt med småsvanar i boet, oklart antal. Eftersom sångsvanarna lurade i andra änden av pölen, misstänker vi att föräldrarna är försiktiga. Knölsvanshannen jagade bort grågäss, vilka väl knappast var hotfulla. Dramat fortsätter. På Dämmet kunde vi även konstatera de nya arterna i luften snarare än på vattnet; bivråk, törnskata och skäggmes.
Bivråk. Foto Carl Magnus Strömbeck
Dagens särskilda höjdpunkt vara den delikata chokladtårta som Ingegerd belönade dagens deltagande skådare med vid fikapausen.
Totalt sett blev antalet arter för våren 2020 109 st, och vid jämförelse med 2018(116) och 2019(107) ser vi att dagens bivråk och törnskata tillsammans med lärkfalk, rördrom, göktyta, kungsfågel och brunand är arter i år som vi inte kunnat notera de tidigare säsongerna.
Till hösten är det tänkt att tisdagsklubben ska återuppstå. Kallelse till detta kommer i början av augusti.
Halva jubileumsåret 2020 har snart gått och fågelskådandet har fått ett väldigt uppsving på Mälaröarna. Normalt brukar vi göra drygt 20.000 fågelobservationer, som noteras på Artportalen.
Redan nu har vi nått den omfattningen och vårt flitiga EKO skådare har gjort ca 5.000 av dessa observationer. I vissa fall har observationerna gjorts på hemmaplan i en vilstol, men de allra flesta är noterade från promenader eller cykelturer.
Det finns mycket som man kan skriva om då cykelturerna både skett i medvind och motvind. Även de som bor längre bort från de bästa fågellokalerna har kämpat gott för att lyckas notera arter utan extra hjälp av fossilt bränsle.
Det har definitivt sparats en del olja denna vår från vår sida. För egen del har jag inte en sportcykel utan en ihopfällbar cykel som jag kan ha i bakluckan på min bil. Eftersom hjulen är små så cyklar jag inte så fort. Faktum är att det oftast händer att jag blir omkörd av cyklister med äldre och tyngre cyklar än min egen. Jag vill gärna inbilla mig att jag har hyfsad kondition för min ålder, men det är uppenbart att jag bedrar mig själv. Turligt nog har jag nått ålder att jag bjuder på denna nesa.
Vi är ett femtontal som engagerat sig i EKO-skådningen hittills och jag har förstått att det gett en kick för den egna fågelskådningen. Faktum är att vi har en rad upptäckter som inte kunnat göras med bil utan några nya platser är upptäckta. Personligen har denna form av skådning gjort att jag cyklat över stigar och vägar som jag inte visste fanns även om jag bott på öarna i över 30 år.
För de 15 som varit med under våren, har jag med en viss regelbundenhet skickat personliga rapporter så att alla kan stämma av med sina egna listor. Vi rapporterar ju genom att notera en ”EKO”-kommentar i artportalen eller via MOF EKO projektet som finns upplagt sedan början på februari. I denna rapport har jag inte ambitionen att ge en guide runt detta då jag kommunicerat detta tidigare. Detta gör i alla fall att jag kan ta ut listor och distribuera dessa om jag känner till mejladresserna.
Toppen på vår EKO-listan har dominerats av flitiga och vana cyklister. Gigi Sahlstrand och Gabriella Ekström är de två främsta i skrivande stund. På tredje plats finns Glenn Cornland och på fjärde Per Lönnborg. Per ledde ligan ett tag i vintras i och med att han cyklar till jobbet i ur och skur och kan inkludera skådning i resandet.
Total på öarna har det noterats 192 vilket brukar kunna vara ett slutresultat för hela året. För de och oss som skådat utan EKO notering så är totalen 189 just nu, bl.a. så har härfågel och sommargylling endast noterats av de som EKO skådat.
EKO gängets total är EKO gänget 163, och då finns det väldigt många spännande arter som förhoppningsvis kan ses eller höras under hösten, t.ex. fullt möjliga blå kärrhök, blåhake, kungsörn, mosnäppa, pilgrimsfalk, spetsbergsgås, strömstare, svart rödstjärt och inte minst svartsnäppa som setts de senaste dagarna i Svartsjö dämme.
Hans Andersson 99 Tobias Björk 94 Roger Månsson 88 S Schröder 87 Carl Magnus Strömbeck 81 Kjell Häggvik 80 Christian Lagström 76 Ulf Nilsson 58 Martin Svensson 51 Staffan Wolter 39 Bo Thoor 4 Magnus Edberg 4
Våren och försommaren 2020 har varit en helt galen period utifrån ett fågelskådarperspektiv, med många spännande arter som kunnat observeras under dagtid men även under kvällar och nätter.
På Mälaröarna har vi kunnat stoltsera och erbjuda observationer med nattaktiva arter som mindre sumphöna, dubbelbeckasin, kornknarr, nattskärra, vaktel, hornuggla och gräshoppssångare. Några av arterna är riktigt ovanliga på öarna. För de som noteras oftare, skall man ändå ha tur och kunskap för att få höra dem.
Runt Mälardalen har skådare upplevt liknande bonanzas, men många har valt att komma till oss. Har man varit ute på kvällarna har man kunnat träffa kompisar (på säkert avstånd) som precis som oss varit begränsade i rörelsefrihet, pga Corona, men ändå haft möjlighet att röra sig i friska luften.
Min upplevelse fram till nattsångarexkursionen den 5 juni var att det var ganska lite mygg, vilket gör det lite drägligare att traska omkring i vass- och träskmarker.
Förutsättningarna för för nattsångarexkursionen var med andra ord gynnsamma. Mycket spännande hade redan setts och kunde finnas kvar. Det fanns även arter som skulle kunna ge första observationerna för året, som tex flodsångare som vi haft några år tidigare.
Datumet fedagen den 5 juni spikades i programmet, på ett tidigt stadium och låg runt ungefär samma dagar som tidigare år. Eftersom lördagen den 6 juni är nationaldagen, valde jag att ta fredagen istället. Tidigare år har jag haft 2 alternativa dagar, men det blir alltid svårt i slutändan, då vädret i slutet av maj/början på juni kan vara nyckfullt med antingen fantastiskt strålande solsken eller regn som sveper över landet.
Om nu vädermakterna stred mot varandra den veckan, så slutade det med att vi fick med oss regnguden i vårt sällskap den fredagskvällen. Vi blev totalt 15 skådare varav hälften träffades vid kommunhuset och resten anslöt vid skarnholmen. Det fanns möjligheter till uppklarnande väder senare på kvällen och tidigare erfarenheter har gett att skådningen kan bli riktigt bra då. Icke, sa Nicke, regnet gav sig inte alls.
Bild 1: En glad exkursionsledare väntar på sång i regnet. Foto; CMS
När det är så där vanskligt läge så får man som exkursionsledare, försöka bjuda till. Något som var givet, var att våren visat Mälaröarnas potential som skådarkommun för nattsångare. Av detta skäl hade jag satt samman ett material över var det setts och hörts de spännande arterna i år. Mer om det längre ner i rapporten.
Blir det regn och lite kyligare så skadar det inte att ha med sig varm dryck att bjuda på. Kaffe och te känns som säkra kort.
Bild 2: Kjells Bak-Lucke-Fik, skänkte lite ljus i mörker och regn. Foto: CMS
Eftersom vi är mitt i pandemitider så fick alla organisera sina egna transporter, så samåkning blev uteslutet. Därför kunde de som ville avsluta göra det när det passade bäst och man kände sig nöjda med dagen. Detta ledde också till att vi åkte runt som en karavan.
Vår första lokal blev Skarnholmen, där vi stannade så att så många som möjligt kunde höra gräshoppssångaren. Dock fick man anstränga sig ordentligt eftersom regnet drog ner hörseln. Som brukligt gick det ganska snabbt att notera den överflygande morkullan. I år flög den ganska nära oss, men märkligt nog var den ganska tyst. Andra arter var tex tornseglare, härmsångare, näktergal, gök, gök, rödvingetrast, taltrast, ringduva och buskskvätta. Vi utmanade myggen ett tag för att ge flodsångaren en chans, men gav upp då den uppenbarligen inte var där.
Jag var angelägen att visa deltagarna en alldeles utmärkt lokal med möjlighet att utforska Svartsjövikens södra del som ju visat sådan potential under försommaren, så det blev vårt nästa stopp. Här fanns möjlighet för många bilar att stanna och jag passade på att bjuda på kaffe, te och en kaka. Stämningen blev faktiskt ganska uppsluppen. Jag noterade att de flesta tyckte det var trevligt att samtala ( 2-meters-lucka) och hungern efter arter hade dämpats pga regnet.
I min plan, som utgick ifrån den traditionella rutten med avslut vid Lovö, så hade jag haft en tanke om en överkurs efter midnatt, med sök efter nattskärra vid Thorslunda. Regnandet gjorde dock en sån extra utflykt lönlös. Efter fikat så bestämde jag därför att vårt nästa och avslutande stopp skulle bli Lovö kyrka, med möjlighet till vaktel, kornknarr eller hornuggla, vilka alla tre noterats dagarma innan.
Många av deltagarna som bor på Färingsö och Ekerö valde detta tillfälle att avsluta sitt deltagande och vi var en handfull blöta skådare som gjorde ett sista försök. Vi hade turen och några hade fortfarande kvar sin skarpa hörsel så vi kunde slutligen lokalisera och höra tiggläten från två hornuggleungar vid Drottningholms golfbana.
Därefter tackade jag de sista deltagarna och vi kunde åka hem till värmen och torka våra kläder.
Tappert kämpat av de 15 deltagarna.
Vi ses i fält.
Vi pennan Kjell Häggvik
En liten nattsångarguide, med kartillustrationer och ljudbeskrivningar
Kartillustration 1: Årets nattsångare och nattaktiva höns har varit ovanligt talrika och kunnat noteras över stora delar av kommunen.
Kärrsångare. Virtuos och härmare. Kan få fnatt.
Gräshoppssångare. ”svirrande som från en grön gräshoppa” … ”elektrisk ringklocka s i r r r rr r”
Flodsångare. ”skyttlande, vårtbitarlikt… att jämföra med en jämnt tröskande symaskin”
Morkulla. Knarrande ”ort ort – osmorda kängor” + snärtigt knisp
Vaktel. Snärtig ”tuitt – tuitt”.
Kornknarr. Hest raspande i tvåtakt, Crex Crex
Nattskärra. Surrande växlande i tonart.
Kartillustration 2: En del andra målarter för nattexkursionen som sävsångare, rörsångare, härmsångare, morkulla och jorduggla kan även noteras dagtid. Sångarna som är mer vanliga ses på många ställen på Ekerö.
Sävsångare. Rörlig. Just kampen mellan två olika läten förekommer ofta och till skillnad från den liknande rörsångaren är variationen i sången stor.
Rörsångare. Sävlig. Mer monoton. Lugnare tempo, samt jämnare takt och volym. Nicka med i takt.
Härmsångare. Kläm badgummianka! Sitter ofta högre upp än kärrsångaren
Morkulla. Knarrande ”ort ort – osmorda kängor” + snärtigt knisp
Beskrivningar referens. Natursidan.se; Erik Rosenberg FÅGLAR I SVERIGE), Sveriges Radio Fågelsångskolan.
