För tredje året i rad vann lag Rapphönan MOF:s vinterartrally (delad seger 2014).  Alla deltagare var dock riktiga ”ruggugglor” efter att ha varit ute i sju (!)  timmar i blåst och snöfall på M…

Foto: Göran Forsberg

Skådare på tre tomter på Färingsö deltog i förra helgens riksmästerskap i tomtskådning. Det blev tre bra placeringar!

Tomt Torslunda – Glenn Cornland 64 arter, delad 2:a i Uppland, 16:e plats i hela landet.
Tomt Klippans väg – Gigi Sahlstrand 56 arter, 5:a i Uppland, 22:a plats i hela landet.
Tomt Grankulla – Christian Lagström 47 arter. 7:a i Uppland, 33:e plats i hela landet.

Sammanlagt var det 63 tomter, varav 15 från Uppland som deltog i tävlingen. Flest antal arter sågs från en tomt med havsutsikt i Halland; hela 123 stycken (tävlingsrekord!). I Uppland vann en tomt i Östhammar med 68 arter.

Läs mer om resultatet på http://geddeholmnatur.se/klubbtomt100/

På bilden syns lag Klippans väg jaga arter: Gigi Sahlstrand, som äger tomten, samt lagkamraterna Annika Morberg, Angelica Aronsson, Marianne Dannbeck och Sanja Gustafsson.

Hösten står inför dörren och först på programmet står artrallyt nu på söndag den 24 augusti. Startskottet går redan kl 05 för den som vill, från valfri startpunkt! Sluttiden är kl 14. Många vadare, till exempel gluttsnäppa, spovar och brushanar sträcker just nu söderut mot sina vinterkvarter och det syns bland rapporterna från Mälaröarna. Planera din rutt genom att kolla in de senaste ekeröobsarna här. Anmäl ditt lag till Urpo Könnömäki, tel. 070-236 56 64. Mer info finns under fliken Program. Lycka till!

Foto: Gluttsnäppa förevigad av Göran Forsberg

Foto: Göran Forsberg

Fredagen den 13 juni träffades fem förväntansfulla deltagare för att se vad Mälaröarna kan erbjuda vad det gäller nattsångare. Finns det någon vaktel eller flodsångare i markerna?

Resan styrdes mot Menhammarsviken där gräshoppsångare hörts flitigt dagarna innan. Väl på plats möttes sällskapet tyvärr av en kraftig vind vilket gjorde det omöjligt att höra någonting från området där gräshoppsångaren uppehållit sig. Menhammarsviken hade dock mer att ge. Det visade sig nämligen att ett par hornuggla valt att häcka i en dunge vid infarten till området. Just denna kväll fick vi se en förälder som uppmärksamt iakttog oss. Det har senare setts två vuxna fåglar och upp till tre ungar. Färden fortsatte sedan till Holmbacken i Svartsjöviken där kornknarr hörts samt att buskagen där brukar leverera ett antal näktergalar och ibland kärrsångare. Denna blåsiga och för årstiden kalla kväll bjöd tyvärr inte på mer än två halvsjungande näktergalar.

Sällskapet började som smått misströsta och erkänna sig besegrade av den hårda blåsten (vilket i och för sig gjorde det myggfritt, vilket vi tackar för). Som ett sista försök begav vi oss mot energiskogen norr om Svartsjöviken. Där möttes vi av tre morkullor och några vildsvin men tyvärr än en gång kraftig vind. Efter ett sista stopp vid parkeringen till tornet i Svartsjöviken insåg vi att det tyvärr var vinden som var kvällens vinnare.

Sammanlagt sågs 22 arter och trots blåsten var alla deltagare nöjda med kvällen.

Ironiskt nog hördes både vaktel i Svartsjöviken samt en flodsångare i Menhammarsviken dagarna efter exkursionen. Men det är väl det som är tjusningen med fågelskådning, man kan aldrig veta vad som väntar.

Foto: Gigi Sahlstrand

Sedan mitten av juni kan  Ekerö kommun stoltsera med en ny art – svartpannad törnskata. Den upptäcktes av Gigi S. på kvällen den 17/6. Här är Gigis egna (något nedkortade) ord från upptäckten:

”Efter StOFs (Stockholms Ornitologerna) styrelsemöte på kvällen tog jag svängen ut på Lovö på vägen hem. Hoppades på en kornknarr som hade rapporterats. Vid Berga gård såg jag något svartvit komma flygande – upp med kikaren – VA!? Är det en svartpannad törnskata?? Hela magkänslan skriker JAA men har mörkret emot mig och endast handkikare. Men efter sett den röra sig bland träden ett tag blir jag säker. Mörkret kom och ingen annan hann se den men i morse hittades den fint hoppande i hästhagarna. Blev det någon kornknarr? Nä, men det gjorde inte så mycket …….”

Svartpannad törnskata är i boken Fågelguiden klassad ” T* ” vilket betyder: ”Tillfällig gäst i inte obetydligt antal; häckning ej eller bara undantagsvis konstaterad”. En snbbsökning på Svalan tycks visa på en handfull observationer av arten i Sverige 2014.  Den kan lätt förväxlas med varfågel men skiljs förutom storleken (något mindre) på sin svarta panna och framhjässa. Nästan som en ögonbindel 🙂

Förmodligen, när detta skrives (3/7), är vår ”bandit” troligen fortfarande kvar på samma ställe där den upptäcktes: Berga Gårds hästhagar som ligger några hundra meter ifrån Lovö kyrka. Fram till dags dato har över 100 personer varit och besökt vår svartpannade vän på Lovön!

Tjugo personer deltog i lördagens exkursion till Svartåmynningens naturreservat vid sjön Roxen i Östergötland. Utflykten var ett samarrangemang mellan MOF och Naturskyddsföreningen på Mälaröarna. Starten skedde i regn och det höll i sig halva färdvägen. Vid Bråviken möttes vi av dimma från havet och efter det kunde vädret bara bli bättre. Det blev det också, inget mer regn föll och någon påpekade till och med att sikten var mycket bättre till följd av uteblivet värmedaller.

Redan från parkeringsplatsen vid det västra tornet kunde vi avnjuta rödspovens spel. Roxenreservatet är den enda plats i mellersta Sverige där arten häckar regelbundet tack vare den mer än 100 hektar sammanhängande välbetade sankmarken. Även övriga häckande vadarfåglar var väl representerade tillsammans med ett 50-tal brushanar i alla kulörer. Dessa var nog på nordsträck men kunde inte låta bli att periodvis spela lite. På ängarna gavs också tillfälle att jämföra häckande sydliga med rastande nordliga gulärlor.

I övrigt uppvisade slättsjöbiotopen sitt som vanligt rika artregister. Nämnas kan dvärgmås, flera svartsnäppor som travade omkring med magen i vattnet och rastande storspov. Dagarna innan hade både myrspov och småspov rastat men de hade nu dragit vidare mot norr.

Den ryttlande tornfalk som prytt MOF:s logga ända sedan starten 2000 får nu ge plats åt en ny art – dubbeltrasten. Numera häckar nämligen tornfalken bara undantagsvis på Mälaröarna och passar mindre bra som symbolart. Den gamla loggan har dessutom bara funnits i svartvitt tryck och nu var tiden mogen till modernisering med en färgdekal.

Att tornfalken minskat kan bero på den starka duvhökstammen. En sittande tornfalk är ett lätt byte för en duvhök. Falken klarar sig bättre i slättbygder med mindre träddungar där duvhöken inte trivs så bra.

Men vilken ny art var då mer lämplig som karaktärsfågel? Den enda art som vintertid bara kan kryssas på Mälaröarna är dubbeltrasten. Orsaken är att det finns stora mistelbestånd här hos oss. Mistelbären utgör en så säker vinterföda att dubbeltrasten vågar lita på den och övervintrar här. Detta är tämligen unikt – det finns bara några få platser vid Mälaren där detta kan ske.

En dubbeltrast i en mistel borde alltså bli en lämplig, och fin, dekal. Illustratören Nisse Forshed målade ett underlag till en dekal och loggan blev klar från tryckeriet i slutet av januari 2014. Diameter är 9 cm och passar bra både för bil och för tub! Kontakta Urpo Könnömäki om du vill köpa! Priset är 10 kronor.

Den 12 januari var det vinterartrally på Mälaröarna för fjortonde året i rad. Fyra lag ställde upp och två lag, dels lag Rapphönan och dels lag Janne Björk & Glenn Cornland) fick med 45 arter dela på segern – delad glädje dubbel glädje! Här avslutas rallyt med fika och artgenomgång på Svartsjö slottscafé. 

Våren 2013 hittades ett berguvbo på en snöfri industribyggnad på Munsö. Boet kunde tyvärr inte ligga kvar där utan de två äggen insamlades för kläckning på Skansen. Bara ett av äggen kläcktes och resulterade i en unge som enligt beslut skulle återbördas till Mälaröarna. Ungen var i söndags (6/10) klar att återkomma till den kommun som den lämnat som ägg. Alar Broberg, Mr Berguv himself, kom ut med uven i en bur och den är nu släppt fri på Färingsö. Det hela gick mycket lugnt och stilla till. Uven placerades på en sten och på en sten intill lades ett antal labratorieråttor ut som en första matdepå. Uven, som var en hanne på 1,8 kg, satt kvar och betraktade sin omgivning när vi avlägsnade oss.

Mer om berguv kommer i ”Fåglar på Mälaröarna 2013”. Kolla nu lite extra när ni är ute på öarna och letar fågel. Om ni kommer i kontakt med berguv i höst och vinter, rapportera detta på Svalan!
Foto: Jan Sondell

Den lilla grupp skådare som tagit sig upp på Ekebyhovsbackens topp på lördagsmorgonen fick några fina soliga timmar, men artmässigt bjöds det inte på några större överraskningar. Totalt 44 arter blev det, bland annat storlom och järnsparv. Lämpliga vindar gjorde utflyktsdeltagarna hoppfulla men förutom en större flock vitkindade gäss uteblev de större sträcken.

I stället var det i en helt annan del av kommunen som dagens överraskning hittades: en stripgås rastade med grå- och kanadagäss i Bonadammen på norra Munsö. Det är blott det tredje fyndet i kommunen av denna asiatiska art. I Europa räknas i princip alla fynd som parkindivider.

Foton: Per Lönnborg