Höstens färgglada löv kämpar för att hålla sig kvar. Efter en varmare period tidigare under hösten, så har de senaste veckorna kännetecknats av grått väder och kraftiga vindar. Under en period så var blåsten hård och drog in en hel del rariteter från öst över Östersjön. Kanske kunde vi ha turen att se några av dessa på hemmaplan.

Denna söndag sken solen vilket värmde själ och kropp om man befann i lä. Dagens nordliga vindar var isande, så om möjligt skådade vi där vi fann vindskydd.

Urpo Könnömäki hade samlat ihop 10 skådare som startade utflykten från parkeringen vid Svartsjö slott. På vägen till dämmet såg vi 2 sångsvanar som stod på åkern. Vid dämmet tog vi skydd nedanför plattformen. En spaning av vattenytan visade att relativt få fåglar trotsade vinden. Tidigare dagar har t.ex. varfågeln rapporterats från dämmet, men idag valde den att hålla sig undan. Blicken fick vändas uppåt istället och gruppen fick se både sparvhök och 3 stycken förbiflygande snösparvar. Denna tid på året ses det enstaka snösparvar på Mälaröarna, men dessa är oftast förbipasserande eller stannar oftast bara en kort period. Snösparven blev dagens raritet för gruppen.

Promenaden genom slottsparken mot fågeltornet vid Svartsjöviken värmde. En stormfälld ek gav oss idén att fika i utkanten av slottsparken. Perfekt läge; lä, soligt och en strategisk, något upphöjd plats gav en fantastisk översikt över södra Svartsjö.

Under pausen fick vi underhållning av en äldre havsörn som cirkulerade lågt över Svartsjöviken.

En kort visit gjordes i fågeltornet, där vi säkerställde att vi inte missade något intressant eller dramatiskt. Slutsummeringen blev 20 arter. I bokstavsordning: blåmes, bläsand, gräsand, gulsparv, gärdsmyg, havsörn, kaja, knipa, korp, kricka, kråka, skogsduva, snatterand, snösparv, sothöna, sparvhök, steglits, storskarv, sångsvan och talgoxe.

Man kan vara med på MOF’s fågelexkursioner för att lära sig en hel del om våra fåglar. Man kan komma med för att man vill lära känna Mälaröarnas fågellokaler eller fylla på sin artlista. Oavsett vilket, så är det ett av de bästa tillfällena att träffa skådarkamrater och få en promenad i naturen. En rejäl dos frisk luft gör oss alla gott.

Tack Urpo och skådarvänner. På återseende. Nästa gång är det Eldgarnsö.

Vid pennan

/Kjell Häggvik