För andra året i rad gör Mälaröarnas Ornitologiska Förening en utflykt utanför kommunen. Förra årets lyckade resa till Kvismaren, med besök på de olika lokalerna samt fältsstationen gav mersmak. Detta år vände vi blicken åt öster och valde Landsort eller Öja som ön heter egentligen. Även i år valde vi att göra ett besök på en fältstation för att förkovra oss.

Lördagen den 22 september valdes i samråd och i god tid med Landsorts fältstation, då helgerna därefter brukar vara så hektiska för personalen, så de inte hinner ge guidning.  Helst ville vi ha bästa möjliga tidpunkt ur ett sträck- och raritetsperspektiv.

Inför den stundande lördagen visade det sig att sträckdagarna i september föll in lite då och då, dvs ena dagen var det soprent på fågel emedan andra dagar så var det jämn ström. Under sista veckan innan resan började väderdruiderna höja varningsflaggorna för hemsk väder som närmade sig Skandinavien från de brittiska öarna. Stormstyrkor slog in mot västkusten under fredagen och reportrarna på TV’s nyheter stod tappra på olika utsatta hamnplatser med håret som en strut i stormen. Våra tuffa skådarkollegor i väst och syd gnuggade dock händerna i förväntan på albatrosser och stormfåglar, samt trotsade vädrets makter på lördagen med framgång om än vissa utrustningsförluster. Skulle vi, landkrabbor, ha likadant mod samt få samma framgång i öster. Svaret blev både ja (mod) och nej (framgång).

Det skulle visa sig att det var lugnare på östkusten, denna helg, om än med kraftiga sydvästliga vindar på 17 sekundmeter med ordentligt över 20 i vindbyarna. Dagen var i övrigt solig, med ca 10 graders temperatur.

9 skådare samlades vid kommunhuset och åkte gemensamt ner till Ankarudden, som ligger vid Torö i närheten av Nynäshamn. Vi behövde inte oroa oss för att båtresan till Öja/Landsort skulle bli inställd, i vilket fall vi tagit reservplanen att skåda från stränderna vid Torö. Däremot valde kapten att lägga an i Norrhamn, för att undvika den grova sjön längs Öja. Från Norrhamn hade de arrangerat med småbussar som körde oss till södra delen av ön. Det senare tog lite tid då det var ganska många som valt att åka till ön trots vädret.

Vår första punkt på agendan var att besöka fältstationen, samt lyssna på Chris Sharpe som berättade om fältstationens arbete. Detta gav oss en inblick i vilken pusselbit arbetet är, sett ur ett större ornitologiskt perspektiv med flyttströmmarna mellan kontinenterna. Fältstationens arbete har historiskt skett med huvudsakligen ringmärkare som varit på ön del av veckorna. Chris har varit på Landsort med sin partner Kay på heltid under ett antal år. I år hade fältstationen ringmärkt relativt få fåglar i jämförelse med ett ”normal”-år och prognosen för årsresultatet såg även ut att hamna lågt. Huruvida det var färre fåglar totalt sett eller om fåglarna pga av årets klimat valt att helt fräckt bara passera Öja utan att stanna, var inte klarlagt när vi besökte fältstationen.

Efter att besökt fältstationen promenerade vi mot fyren och på vägen intog vi våra medhavda matsäckar.

De flesta av oss hade varit på ön tidigare, emedan det för några andra var första gången. Då ön kan erbjuda så mycket mer än fågellivet, så lockade även annat av intresse.

 

Under resten av dagen så spenderade vi tid runt fyren och därefter rörde vi oss sakta mot hamnen i norr. På så sätt ser man en del olika miljöer under promenaden.

Kollektivt såg vi 29 arter under dagen om man inkluderar observationer vid Ankarudden.  Det blev endast få sträck och en del stationära tättingar. Vi såg ett antal ivriga tornfalkar och dagens mest ovanliga art var en ensam sträckande prutgås.

Så här ser listan ut.

Ankarudden:
Havsörn och gråhäger

Landsort:
Tornfalk, gulsparv, blåmes, fiskmås, storskarv, pilfink, bofink, sjöorre, ejder, knölsvan, gråtrut, prutgås, skata, rödhake, stare , tamduva, talgoxe, grönfink, nötväcka, entita, sädesärla, småskrake, gråhäger, kungsfågel, sångsvan, gräsand, stenskvätta och sparvhök.

Tack för ett tåligt deltagande. Härligt att vi inte gav oss trots det blåsiga vädret.

Nedan finns lite praktisk information till möjlig glädje för skådare som vill besöka Landsort på egen hand.

Vi ses i fält.

Vid pennan
Kjell Häggvik

Reseinfo:

Färden (bil eller kommunalt) går i riktning mot Nynäshamn (väg 73) till Ankarudden (där båtbryggan finns). Man viker av mot Torö (väg 528) ca 1 mil innan Nynäshamn. Vid tillfällen då det kan förväntas vara många resande bör man vara vid bryggan i god tid (ca 30 minuter) för att få plats. Båten är rejäl, men alla garanteras inte sittplats. Är sjön grov så kan det vara skönt att kunna sitta ner ordentligt. Detta gäller speciellt återfärden om det sker på helgernas sista återfärd. ( Kontakta SL / Waxholmsbolaget för mer information)

Parkering. Man parkerar bilen ca 200 meter innan själva bryggan. Man betalar parkeringen antingen via SMS eller en kortautomat ( kostar 60 kr / dygn )

 Båtfärden. Båtfärden kunde betalas ombord när vi reste. Alternativen var kreditkort eller SL Accesskort ( antingen reskassa eller om man hade månadskort). Om man hade SL månadskort så blev det ingen extra kostnad. Om man betalade med SL reskassa eller kort så kostade det 158 kr tur och retur.

Att notera för den som vill göra egna utflykter till ön så ger en vardag möjlighet att åka ut till Landsort tidigare på morgonen. Det finns också olika möjligheter att övernatta på ön, till och med så kan man bo på fågelstationen om man lyckas boka ett sådant tillfälle.