Rekord i fågeltornskampen den 6 maj

Svartsjö dämme, nöjda och trötta skådare © Anette Vassblom (med Simon Karlssons kamera)

2017 års nordiska Fågeltornskamp, ”Battle of Towers” , mellan torn i Finland, Sverige och Danmark, gick av stapeln lördagen den 6 maj mellan kl 5.00 och 13.00. Från Mälaröarna deltog både Skytteholmstornet vid Menhammarsviken och Svartsjö dämme.

Finland har år efter år besegrat de svenske trots hårt kämpande lag på västra sidan om Östersjön. Våren har bjudit på stundtals iskallt väder och fåglarna har hållit tillbaka när det gäller att sträcka norrut. Vad månde årets landskamp bjuda på.

Och faktiskt, i år lyckades vi faktiskt få ett torn som klarade ”oavgjort” med två finska torn! Hela 107 fick de två finska tornen liksom fågeltornet i Södra Lunden vid Ottenby.

Hos oss på Mälaröarna finns en stark tradition att samlas i början på maj i denna kamp. Denna dag var inget undantag. Vädret lovade runt 10 plus grader en bit in på förmiddagen med bistrare prognos för morgontimmarna. En svag nordan gjorde att vi alla behövde rejält med kläder.

Undertecknad som tidigare år kämpat med Skytteholmstornets nestor Jan Wernerman, slöt nu upp vid Svartsjö dämme från 5:00 tillsammans med Janne Björk, Christian Lagström, Per Lönnborg och Roger Månsson.

På Skytteholmstornet höll Jan Wernerman i trådarna från början till slut. Under morgontimmarna kunde vår ordförande Urpo Könnömäki delta i Menhammarslaget och under dagen var flera skådare förbi och hjälpte till; Tobias Björk, far och son Klintefelt, Anita Söderlund och Anders Eriksson.

Vid Svartsjö dämme var laget med ovan nämnda kärntrupp på 5 skådare med ”to the bitter end”, förstärkta av flera namnkunniga MOF-skådare såsom Kurt Idstam, Svenne Schultzberg och Bengt Legnell som anslöt senare och var med till slutet. Vi hade även besökare från andra föreningar (fågel- och naturskydds-) som var med oss kortare eller längre tid. Som mest var vi säkert 20 personer på plats. Alla dessa par ögon gjorde sitt till för att spana av hela omgivningen.

För att hjälpa till att höja stämningen (samt locka till fågelintresse) hade vi kaffe och bullar att bjuda på i tornet vid dämmet, samt en extrastor checklista över fågelarter som setts vid kamperna från 2013 till 2016.

 Checklistan studerades och fylldes i © Per Lönnborg

Redan strax innan 5:00 noterade vi i dämmet dagens kanske mest ovanliga art, smådoppingen.
Vi oroade oss för att den skulle hinna glida in i vassen innan klockan slog, men den dröjde kvar.
Vi hade inte behövt oroa oss, men den första arten var därför en art som inte setts vid de tidigare 4 kamperna. Det skulle visa sig att vi fick oroa oss för andra mer givna arter.

Den första timmen går ganska fort. Vi håller kontakt mellan lagen. Menhammar får ihop 37 arter efter en timme och i Svartsjö har vi prickat av 44.

Successivt fyller vi på listorna och Menhammar hamnar på 68 arter, vilket är delat tredjebästa resultat under de 6 år som vi deltagit därifrån. De ”nya” arter som inte tidigare noterats i tornkampen vid Menhammar var skäggmes, storspov, gråsparv, duvhök och råka.

Svartsjö dämme hade 69 arter år 2016 och den summan når vi redan i halvtid. Det bästa resultatet från Svartsjö dämme i landskamperna är 80 arter och därför drar ett race igång för att förhoppningsvis matcha eller toppa det resultatet, vilket skall visa sig kräva fullt fokus.

Svartsjö dämme © Kjell Häggvik

Några händelser att notera, vi är alltså 5-8 personer som spanat av dämmets vattenyta om och om igen under ett antal timmar. När Svenne Schultzberg anländer så upptäcker han att en av gässen är en bläsgås, vilket ingen lagt märke till tidigare. Gruppen som kommer en kort stund från naturskyddsföreningen har sett en storspov men på helt fel sida av en trädridå för oss. Den flyger sen över oss som tur är. Vi har enstaka observationer av arter som vi inte lyckas se mer än kort och inte kan kryssa av.

I Svartsjö dämme ligger vi och stampar länge på 79 arter, retfullt nära all-time-high. Synbart vanliga arter som nötväcka, stenskvätta och gråsparv gäckar oss. Inför sista timmen får vi samla oss, dricka mer kaffe och ge oss i kast med att leta längs varje litet skrymsle som vi kan se.

Marie Markelius och Simon Karlsson har posterat sig nedanför trappan till tornet. Marie ropar ”trana”. Jubel och handklappningar när den ensamma tranan passerar oss.

Nu är det enbart 20 minuter kvar. Vi ligger på 80 och vill inte låta ett rekord gå oss ur händerna på grund av triviala arter. Nu är det bara slutspurt som gäller.

Christian Lagström lyckas få in gråsparv bortåt fängelsets bondgård och flera kan bekräfta att vi äntligen lyckats hitta den. På nästan 500 meters avstånd! Tre minuter är kvar innan tävlingen är slut och vi är också ganska utmattade. Svartsjö dämme fick ihop 81 arter, vilket är rekord för Svartsjö dämme sedan landskamperna startade i dess nuvarande form, All-time-high!

Christian Lagström grattas med en high-five av Kjell Häggvik, efter att kämpat fram en gråsparv
© Per Lönnborg

Resultatet för Svartsjö dämme ges av den ifyllda checklistan

81 arter för Svartsjö dämme © Kjell Häggvik

Om man skärskådar statistiken så kan man läsa ut följande:

Unika arter för Menhammar var svarthätta, lövsångare, skäggmes, entita, trädkrypare, råka och grönsiska, dvs flertalet sångare som inte kunde noteras vid tornet i Svartsjö dämme.

Unika arter för Svartsjö dämme var storlom, smådopping, rördrom, sångsvan, bläsgås, snatterand, årta, skedand, brunand, sparvhök, mindre strandpipare, ljungpipare, brushane, rödbena, gluttsnäppa, tamduva, spillkråka, ladusvala, dubbeltrast och, gulsparv. Det var alltså en del fler andfåglar och vadare som kunde ses i Svartsjö.

I dämmet noterades en del arter som inte setts de senaste 4 åren, vilka var smådopping, rördrom (!), strandskata, bläsgås och duvhök.

Med 81 arter placerar sig Svartsjö dämme som delad 2:a.i Uppland, efter Hästholmstornet vid Broängarna, tillsammans med Harudden vid Kallrigafjärden och Ledskärsviken. De senare tornen ligger vid Upplandkusten. Totalt antal deltagande torn i Sverige är 73 och dämmet når placering 13 på den listan.

Bra kämpainsats från båda lagen och härligt att MOF kan hålla igång traditionen att vi deltar årligen och därmed sätter Mälaröarna på kartan.

Vid pennan

Kjell Häggvik