Författararkiv: fdMOF

61 – 61!

Årets upplaga av Riksmästerskapen i tomtskådning den 10 september lockade 2 erfarna kombattanter på Mälaröarna.

På Ekerö-sidan: Nyponvägen 7, Älby som är vår ordförande Urpo Könnömäki’s tomt.

På Färingsö-sidan: Furuhem (Hagabergsvägen 5) i Torslunda, som är Glenn Cornland’s tomt.

Förra årets vinnare var Grankulla gård med Christian Lagström som dessutom blev Stockholms Läns vinnare, vilket gjorde att Mälaröarna gärna ville försvara förra årets vinst. Christian hade inte möjlighet att deltaga i år.

Både Urpo och Glenn hade samlat ihop team för en riktig kämpainsats.

Dagen visade sig ge ett verkligt tight race i bästa anda.

Vi hade kontakt med varandra och resultatet var jämnt samt pendlade fram och tillbaka.

Det blev en nagelbitare som presenteras bäst som ett Matchreferat.

Matchen startar innan solen gått upp med att Glenn börjar spana kl 4:00 och Urpo strax därefter. Urpo får med sig kattuggla från denna tidiga timme.

6:00       Kjell Häggvik, Jan Wernerman, Linus Brobacke och Per Öhman anländer till Urpo och börjar direkt identifiera arter.

7:00           30 arter hos Urpo – 40 arter hos Glenn!  Team Urpo meddelar att 30 arter samlats ihop efter 1 timme varav nämns stenknäck, kattuggla, bergfink, buskskvätta, de 3 vanligaste gässen, trana o ormvråk. Glenn som är ensam så långt har dragit ihop hela 40 arter. En rivstart och den största ledningen under dagen. Glenn hade hoppats på en tidig uggla, men den fick vänta till kvällen. Mycket sträckande bofink och hel del dubbeltrast. Båda teamen gratulerar till bra start och önskar lycka till. Kör hårt!

8:30           48-48 ! Team Urpo, som nu är nere på 4 man då Per behöver avvika, kommer ifatt Glenn på 48 arter med bla hjälp av olika trastar, gulärla, järnsparv och en av dagens många sparvhökar. Glenn som fått sällskap av Svenne Schultzberg har noterat dagens främsta raritet, en förbiflygande lappsparv. Hos Urpo på Nyponvägen får vi ringa hjälp av sångare som är väldigt frånvarande. Glenn stoppas i framfarten av grannens trimmer som hörs. Team Glenn hoppas att trimmern tröttnar snart. Team Urpo biföll inte den önskan.

8:55           Team Urpo erkänner sina svårigheter med att få tag i en så självklar art som skata. Vi hör att Glenn förnöjt konstaterar att Furuhem har gott om skator. Under 2015 års Tomt RM blev skatan den sist noterade arten för Urpo, vilket gör att den är knepig. Vi letar verkligen ordentligt i omgivningarna efter skata. Vi prövar att spana från de mest perifera delarna av Urpos tomt. Om man letar sig ner efter slänten kan man se ICA Nyckelby och husen där. Icke, ingen skata i sikte.

9:40           Nu är det en period av stiltje, helt enkelt dött, på båda tomterna. Vi har knappt sett några sträck och tankarna börjar cirkulera om vad resultaten varit tidigare år. Vi behöver gaska upp oss. Bäst att ta ett ordentligt svep med tuben igen.

10:05        50-51 !     Ny fart och ny kontakt mellan teamen. 50:e art för team Urpo blir en duvhök och Glenns sista tre upp till 51 är fiskmås, svarthätta och ladusvala.

tomtrace_1_20160910Bild: Linus, Kjell och Urpo tar nya tag i sökande efter fler arter (Foto: Inger Bergenmo)

10:15        Vi får ny energi. Förra årets vinnare Christian Lagström hade 56 och vi båda strax därefter. Med 50+ känner vi båda att chansen finns att toppa förra årets resultat. Dessutom får Glenn och Svenne förstärkning av Micke Nederman. Fighten tätnar.

10:56        52 – 51 !  Team Urpo plussar på med silltrut och tornfalk.

11:02        52 – 53 !  Team Glenn replikerar. Stare och ärtsångare!

11:12        53 – 53 !  Urpo får in lärkfalk.

11:39        Glenn meddelar; Två till. Ljungpipare och ängspiplärka. Micke är på hugget!

11:55        56 – 57 !

Lunchdags för teamen.

tomtrace_2_20160910Bild: Vindruvor och björnbär från Urpo och Ingers odlingar (Foto: Kjell Häggvik)

Urpo bjuder på traditionell korvgrillning samt nyplockat från trädgården. De senaste arterna innan lunch är korp, mindre hackspett och fiskmås. Korpen hörs sen mer eller mindre resten av dagen. Fiskmåsen kan ses flyga över Helgö kanalen från tornet. Ännu ingen skata. Ständigt denna gäckande skata. Med den rikliga och smaskiga korven ökar risken att vi missar något förbiflygande, något trötta som vi är.

Hos Furuhem ligger man också i med traditionsenlig korvgrillning. Man lovar sig själva att hålla igång spaningen. 57:e art är havsörn.

13:30        ! 57 – 58 !
Lunchen gjorde nytta för båda teamen. När korvgrillningen var över högg Svenne som en hök på en lärkfalk (58). Team Urpo hade koma under vår grillning och såg ingenting just då. Trevligt hade vi under pausen, skall sägas.

Direkt efteråt lyckades Urpo och Janne trycka in en havsörn (57) som var någonstans åt Träkvista hållet. Det går trögt men ändå framåt.

tomtrace_3_20160910
Bild: Skådning från ett högt fågeltorn hos Urpo (Foto: Kjell Häggvik)

Tävlingen är gemytlig och det är kul samt spännande att vi kan hålla kontinuerlig kontakt med varandra.

Undertecknad känner viss frustration över att ligga en art kort hela tiden. Vad kan man göra åt detta? Hmm, Urpo och Janne uppe i tornet skulle kunna höra gräsänder från Helgö kanal om … jag sansar mig och gör en lov med kameran på tomten istället i förhoppningen att vi missat någon vanlig fink eller mes. Ännu ingen skata!

13:40        57 – 58 !  Gott om havsörn vid Furuhem. 4 stycken samtidigt i en skruv och minst 2 i luften.

14:30        59 – 58 ! Hos Urpo: – Äntligen skata! Sen fiskgjuse! Nu 59.
En kommentar så här i efterhand; dagen därpå visar sig skatan på Urpos tomt redan i gryningen.

14:34        59 – 59 ! Tight race. 59 hos Furuhem med duvhök.

tomtrace_4_20160910Bild: Havsörn och ormvråk i luften. Notera storleksskillnaden (Foto: Kjell Häggvik)

Under eftermiddagen är det mycket rovfågel i luften. Skruvar med många ormvråkar.
Havsörn som störs av andra rovisar. Ormvråkarna kan ju se väldigt olika ut och hos Urpo noterar vi en väldigt ljus vråk högt upp. Vi utgår ifrån att den är en ormvråk, vilket startar en diskussion om erfarenheter av Börringe-vråkar. Just denna rikliga mängd av ormvråk känns igen från föregående år.

16:00        Teamen avrundar den intensiva och gemensamma skådningen.

Hos Glenn har fjällvråk observerats som är den 60:e arten!

När Urpo plockar undan grillen dyker det upp en svartmes på hans vintermatningsbord. Kanske den observerat oss hela dagen och skrattat åt oss när vi sökt mes och skata. Men nu är Nyponvägen också på 60.

60 – 60 !

Oavgjort vid full tid. Förlängning och ”Battle continues” …

22:00        60 – 61 !  Glenn som var upp tidigt för att få med kattugglan koncentrerade sig på kvällen med att få med denna art, vilket lyckades. Undertecknad satte sig vid datorn på kvällen mest för att se om någon av bilderna blev bra. Men då, med uppförstorad bild av den ljusa ”ormvråken”, syntes att stjärten var mycket enhetligt ljust färgad, men inte genomlyst och den hade inte bandning som ormvråkar har. Kontakt med Linus och Glenn bekräftar fjällvråk! Man kan kalla det en §5-observation enligt tävlingsreglerna. Man får göra artbestämningen i efterhand, till exempel efter litteraturstudier.

61 – 61 ! Oavgjort efter full tid och förlängning!

tomtrace_5_20160910
Bild: Fjällvråk (Foto: Kjell Häggvik)

Kuriosa i sammanhanget.

Glenns sista art var Urpos första! Urpos sista var Glenns nästsista!
Totalt såg vi tillsammans 77 arter Mälaröarna!

Lappsparven blev dagens raritet. På Mälaröarna observeras den nästan årligen dock vid enstaka tillfällen.

I skrivande stund blir vi delade 1:a i Stockholms län och 3:a i Uppland.

Vinnande lag blir Smedsgård, Halland, med 118 arter en av årets skådarhöjdpunkter som toppades av en ung brun glada som kort rastade på revet framför huset. I övrigt sågs där bl a havssula, 7 toppskarvar, minst 9 glador, 4 pilgrimsfalkar och tiotalet forsärlor. Smedsgård är ett fristående, havsnära hus.

Jämför man med liknande förutsättningar som våra tomter, dvs inland utan sjökontakt så ger 61 arter en andraplats i riket, vilket är ett fantastiskt resultat.

tomtrace_6_20160910Bild: Rikligt med bofink hos Urpo och Glenn (Foto: Kjell Häggvik)

 

Artlista.

Gemensamma arter (45) :

Andfåglar, sjöfågel och tranor : fiskmås, grågås och kanadagås.
Finkar, sparvar, mesar och andra småfåglar : bergfink, blåmes, bofink, domherre, entita, grönfink, grönsiska, gulsparv, gärdsmyg, hämpling, järnsparv, nötväcka, pilfink, stare, steglits, stenknäck och talgoxe.
Trastar : björktrast, dubbeltrast, koltrast, rödhake och taltrast.
Duvor : ringduva och skogsduva.
Rovfåglar : duvhök, fjällvråk, havsörn, lärkfalk, ormvråk och sparvhök.
Hackspettar : spillkråka och större hackspett.
Kråkfåglar : kaja, korp, kråka, nötskrika och skata.
Endast en gemensam svala : ladusvala.
Endast en gemensam sångare : lövsångare.
Ärlor och olika lärkor : sånglärka och sädesärla.
Övriga en gemensam uggla : kattuggla.

Unika från Glenns team (16):    bläsand, gråhäger, gräsand, knipa, tamduva, kungsfågel, lappsparv, tofsmes, svarthätta, ärtsångare, stenskvätta, trädpiplärka, ängspiplärka, gluttsnäppa, ljungpipare och tofsvipa.

Unika från Urpos team (16):      gråtrut, silltrut, storskarv, trana, vitkindad gås, grå flugsnappare, svartmes, sävsparv, trädkrypare, gröngöling, mindre hackspett, fiskgjuse, tornfalk, hussvala, buskskvätta och gulärla.

1:a i Stockholm igen. Väl mött i kommande Tomtriksmästerskap!

Vid pennan,

Kjell Häggvik

Helvit skata på Munsö

På Munsö i Ekerö kommun har paret Karin och Lars Braun haft sällskap av en helvit skata på sin tomt under sommaren. När de först såg fågeln i juni, så undrade de vad det var för märklig fågel som satt på en soffa på tomten. Skatan fick dock sällskap av en normalfärgad ung skata och likheterna i allt utom färg ledde till slutsatsen att det var en vitfärgad skata.

dsc_8370_900pxBild: Vita skatan med normalfärgad familjemedlem (Foto: Lars Braun)

Upptäckten har väckt intresse hos Sveriges Radio, riks- och lokal pressen så ett antal artiklar om skatan finns publicerade. Lars har tagit många fina bilder av skatan som syns i olika forum.

dsc_8363_900pxBild: Vita skatan i rönnen (Foto: Lars Braun)

Skatan har svarta ögon vilket utesluter albinism. Den har leucism, vilket är ett genetiskt pigmentfel. En leucistisk fågel har inte nedsatt syn såsom en albino och har därför större chanser att överleva.

vit_skata_beskuren_900pxBild: Helvit skata med svarta ögon (Foto: Kjell Häggvik)

Skatan är uppvuxen i en rönn på tomten, med en förälder och ett syskon som båda är normalfärgade. Den andra föräldern blev tagen av en duvhök i ett tidigt skede. Karin och Lars har undrat om den annorlunda färgningen påverkat den unga skatan negativt, men inte kunnat observera detta. Den bländvita skatan är väl accepterad i den lilla skat-familjen, av syskon och förälder.  Eventuella negativa effekter kan komma senare i den unga skatans liv, tex. när det gäller att hitta partner.

Lars och Karin som flyttade till på Munsö för 18 år sedan, då deras barn rotade sig på Mälaröarna, följer fågellivet med intresse på tomten året runt. Under vintern gäller fågelmatning. Naturintresset finns sedan barnsben bla med närhet till Råstasjön för Lars del. Paret har observerat många arter på tomten och nämner trädkrypare och gröngöling. Lars säger dock med glimten i ögat att steglitsen är en favorit för honom, då den bla bär AIK’s färger, bördig som han är från Sundbyberg.

Karin brukar servera ost till sin skata emellanåt. Bitar av herrgårdsost brukar stå på menyn.
Med hjälp av några ostbitar lockas skatan fram även när jag sitter och spanar.

Med utsikt över tomten och vyerna över norra Munsö finns många chanser till trevliga fågelupplevelser för Karin och Lars.

Skatboet på tomten är ca 4-5 år gammalt, så en fortsättning bör det bli för skat-familjen. Vi hoppas att skatlivet på tomten kan gå vidare utan missöden, så Karin och Lars se vad som händer över vintern till nästa år.

Karin och Lars bor på norra Munsö, nära vägen till Adelsöfärjan eller till Bonadammen om man åker den vägen. Med lite tur och extra uppmärksamhet (kör försiktigt) kan en bilburen fågelskådare få syn på den vita leucistiska skatan.

Vid pennan,
Kjell Häggvik

 

100+ arter

Den 21 augusti 2016 var det dags för klubbens artrally och det blev ett utmärkt tillfälle för mig att möta klubben och göra ett reportage. Vi träffades i svinottan vid kommunhuset och jag fick förmånen att åka med några riktiga MOF-rävar. Förutom Urpo blev Jan Wernerman, Christan Lagström (del av tiden) och Kjell Häggvik mina medspelare. Tyvärr var det regnigt så många skådare blev nog avskräckta.

Vi bestämde oss för att starta vår skådning ute vid Adelsö. På vägen dit tog vi ett kort stopp vid Bonadammen för att hänga in några obligatoriska arter såsom sångsvan, brunand och smådopping. Klockan 06:00 stod vi på första morgonfärjan till Adelsö. Arterna droppade in och vid kyrkpölen såg vi flera nya vadare och simänder, men även småtråkiga/nödvändiga arter som hämpling, steglits, gråsparv, gröngöling. För att komplettera listan med barrskogsmesar gjorde vi ett längre stopp vid Huvududdens naturreservat.

Artjubel vid Menhammarsviken!
När vi kom körande in över golfbanorna ner mot Skytteholm och Menhammarsviken märkte vi att det var ganska gott om småfågel i vägkanten. Vi hittade gulärla, men tyvärr inga sång- eller piplärkor.

När jag riktade fokus mot skogshorisonten hittades en stor rovis över åsen. In med den i tuben och – Otroligt – en brun glada! Fågeln skruvade några varv och drog sedan lojt vidare mot sydost. Efter allmänt tumult, fotografering och larmande kunde vi konstatera en riktig höjdare där både Janne och Kjell fått kommunkryss! Menhammarsviken gav senare även fasan, buskskvätta, entita och brun kärrhök. Vid ett mer tvångsmässigt besök till Drottningholm hängde vi in vitkindad gås från bilen.

upptacktbrunglada_900pxLyckat kryss i vägkanten – laget har just sett en brun glada vid Menhammarsviken. FOTO: Mats Gothnier

En honfärgad kärrhök!
Sedan drar vi ut mot Färingsö och Svartsjölandet. Vid tornparkeringen, Svartsjöviken får vi ett larm om en honfärgad blå kärrhök som rör sig norrut. Det är föreningens kassör Per Lönnborg som larmar från tornet. Vi spanar utan att se något. Efter en stund åker vi upp till Svartsjö dämme. Kanske har den fastnat där? Vid plattformen får vi rejält med utdelning trots att regnet ökar. Bland annat rastar sex småsnäppor och en skedand. Framåt 13:30 när tävlingen snart är över kommer den. Det är Wernerman som ropar ut kärrhöken över åkermarkerna norr om plattformen. Vi tar den först för en hontecknad blå kärrhök, men Kjell smäller ändå av minst ett 60-tal bilder på fågeln. Redan på displayen framgår karaktärer som vi hade svårt att se i fält. Ett jämt rosttonat bröst och hyfsat tydlig ansiktsteckning gör att vi får misstankar om något ännu roligare. Senare på kvällen, när bilderna granskats på datorn, kan vi bara hålla med Kjell – det var verkligen en ung stäpphök vi hade att göra med!

stapphok_960pxUngfågel Stäpphök vid Svartsjö dämme den 21 augusti. FOTO: Kjell Häggvik

Målgång vid Slottet
Klockan 14 är det målgång med fika på Svartsjö slott. Det visar sig att fyra lag (med totalt 10 personer) skrapat ihop sammanlagt 101 arter. Vårt lag segrar med 90. Resultatet står sig, enligt de rutinerade rävarna, bra historiskt sett. Vid genomgången slås jag av den generösa stämningen. Alla gläds över varandras obsar och det är uppenbart att tävlingen mest är en lek – ett sätt att komma ut och ha roligt tillsammans. Urpo knorrar lite över att det inte finns vanligt bryggkaffe, men slukar ändå sin Lungo-forte och surdegsmacka och ser rätt nöjd ut.

Vid pennan,
Mats Gothnier

 vinnandelag_900pxVinnande laget efter traditionsenligt fika. Foto: Marianne Svärd Häggvik

Epilog:
2:a plats togs av team Bengt Legnell och Hans Terelius med 81 arter. Ett sådant resultat hade räckt till vinst flera andra år. 2 ytterligare team, med bla Per Lönnborg och Mats Andersson deltog del av dagen och på vissa platser. Dessa team bidrog till att vi totalt kunde nå över 100 (101) arter för dagen.

Brunglada har under åren observerats endast 14 gånger i vår kommun enligt Artportalen. Stäpphök har under åren observerats endast 6 gånger vilket gör att artracet i år bjöd på två verkligt ovanliga arter för oss.

Nästa viktiga MOF aktivitet är lördagen den 10 september då det är Riksmästerskap i tomtskådning. Vi ses och hörs då önskar Kjell Häggvik.

Häckare på Fiskarholmen och störda skäggdoppingar

På Fiskarholmen i Fiskarfjärden häckar en hel del sjöfåglar. Fem par vitkindade har hävdat revir och 5-10 par gråtrutar och minst lika många fiskmåsar samt ett par strandskator brukar också häcka. Intressant var att nu undersöka hur många par av skrattmås och fisktärna som häckade och om de fått fram några ungar.

Sjön var spegelblank och solen sken på midsommardagens morgon så jag rodde (!) ut. Det visade sig häcka ungefär 35 par fisktärna och 15 par skrattmås. Fisktärnorna hade flygga eller nästan flygga ungar i de flesta bon. Även av skrattmås sågs några nyss flygga ungar men troligen hade inte alla par lyckats eller ens gått till häckning. Det kan delvis ha varit yngre fåglar om inte lagt några ägg.

På hemvägen passerade jag vid östra Gällstaö en grupp med 45 gamla skäggdoppingar som tyvärr drabbats av några villaägares mani att bekämpa bladvass för att få ”bättre” sjöutsikt. Trots att villorna ligger högt över vassen vill man till varje pris få bort den och röjer mitt under fåglarnas häckningsperiod.  Vassen står på kommunens vatten. Jag har tydligt förklarat för kommunen redan tidigare år att en doppingkoloni finns på platsen och det olämpliga i att röja i vassen. Men tjänstemännen agerar inte utan genom sin passivitet tillåter de slåttern. Bara en enda unge kunde ses idag i den stora gruppen av gamla doppingar.

Jan Sondell

Unga_fisktarnorUnga fisktärnor – nyss flygga

040-justVasslåtter under doppingarnas häckningstid på östra Gällstaö

Mälaröarnas nattsångare

Valet på dag för vårens sista MOF exkursion faller på lördagen den 11 juni. Vi som deltar denna kväll får därmed uppleva en himmelsklar kväll med lysande halvmåne, till skillnad från den regntunga kvällen innan. Även om dagstemperaturen är varm i juni så är kvällen kylig. Vinden hade mojnat så förutsättningarna var goda för fågelskådning. Ordentlig klädsel anbefalldes som vanligt.

Gruppen möter upp på infartsparkeringen klockan 21 i Tappström där dagens ledare Linus Brobacke tar emot oss. Planen för kvällen är att åka till lämpliga nattsångarlokaler på Färingsö och Lovö. Rutten går först till Skarnholmen sen Eldgarnsö, Holmbacken och avslutas på Lovö med Lovö kyrka och Mast-området. Det avslutande stoppet på Lovö skall bli där vi har störst chans att höra flera målarter.

Tänkta målarter är morkulla/gräshoppsångare (Skarnholmen), kärrsångare (Holmbacken, Lovö) samt vaktel och förhoppningsvis hornuggla på Lovö. Som det visar sig kan vi notera alla dessa arter under kvällen, samt även uppleva andra delar av faunan i form av Mälaröarnas vilt (rådjur, vildsvin, grävling och räv).

Kärrsångare kommer vi inte att höra på Skarnholmen, tänker vi, men efter att ha klivit ur bilen och direkt noterat näktergal så hör vi kärrsångare. Kvällen börjar bra. Morkullan gör oss inte heller besviken och passerar flera gånger.

morkullaFoto: Spelande morkulla

Det dröjer innan gräshoppsångaren drar igång, men den är där, vilket vi kan konstatera.
Trots att kvällen är sen lyser kvällsljuset upp. Den röda tonen i ljuset kommer horisontellt och belyser vingarnas undersida. Den klara lysande halvmånen hjälper till att förstärka ljuset.

På Skarnholmen kan vi notera näktergal, ormvråk, kärrsångare, gök, taltrast, koltrast, trädgårdssångare, törnsångare, morkulla, sånglärka, gräshoppsångare, ladusvala, fiskmås och lärkfalk. Strax innan vi kommer till Skarnholmen gör vi även ett stopp vid avtagsvägen till Landholmshage och hör fasan och ringduva.

Från början var vi, Linus & C:o, osäkra på om nästa stopp skulle bli på Eldgarnsö eller om vi skulle åka direkt till Holmbacken. Beslutet blev att göra en kort visit till Eldgarnsö. Sångaraktiviteten där var ganska låg dock, men Eldgarnsö är ju en miljö på kvällen värd att besöka vilket förstärktes av månljuset och upplevelsen av vilt.

95K6684_måneFoto: Klar himmel med lysande måne

95K6689_vildsvin Foto: Vilt på Mälaröarna

95K6667_MOFFoto: Exkursionsgruppen på Eldgarnsö (5 av 7 personer)

På Eldgarnsö får vi även anslutning till gruppen av en till skådare, som på eget initiativ åkt till naturreservatet. Så nu blev vi sju. ”Vi är överallt!”

Eldgarnsö visade oss knipa, lärkfalk, morkulla, rödhake, rödvingetrast och taltrast.

Holmbacken blev ett kortare stopp på vägen till Lovö. Vi kunde inte konstatera kärrsångare där såsom förra året.

På Lovö, efter att ha passerat klubbhuset på Drottningholms golfbana, stannade vi kort och kunde höra tiggläten från hornugglans ungar från en talldunge. Huvudnumret som återstod var att notera vaktel.

Vi parkerade vid kyrkan och började gå efter vägen mot Berga gård. Då hör vi med all tydlighet en kärrsångares repertoar. Det var en herre som med klar stämma repeterade en stor del av fågelfaunan, säkerligen något som vilket kärrsångar-dam som helst måste ha svårt att motstå. Vi står som förtrollade och stumma, till dess att en taxi passerar och vi återkommer till verkligheten. För övrigt samma reaktion som vid samma tid förra året, då en grupp med skumma individer (dvs vi) vandrade längs vägen mitt i natten till synes planlöst. Kanske udda, men inget att bry sig om!

20160611_233712_Lovö_skådningFoto: Vaktel och kärrsångare hörs i nattetid.

Klockan är gott och väl halv tolv. Ljuset hänger kvar tack vare den klara himlen. Bara denna enskilda stund gör det värt att vara med på nattskådningen som MOF arrangerar och som Linus leder.

När vi står och lyssnar i Lovö kyrkas omgivningar, så hör vi en vaktel. Vakteln har inte sångarens genomträngande läte, men det är så speciellt så har man väl plockat upp det är det inte svårt att höra. Vi hör ljudet upprepat vid flera tillfällen och dessutom från olika håll. Ena gången hörs det från fältet direkt öster om vägen mellan kyrkan och Berga gård och sen hör vi det från fältet vid Mast-området.

Det är nu midnatt. Alla är nöjda och tackar Linus för en fantastisk kväll.

Totalt för dagen blev det 26 arter:
Björktrast, fasan, fiskmås, gräshoppsångare, gök, hornuggla, knipa, koltrast, kärrsångare, ladusvala, lärkfalk, morkulla, näktergal, ormvråk, ringduva, rödhake, rödvingetrast, skata, sånglärka, sävsångare, taltrast, tofsvipa, tornseglare, trädgårdssångare, törnsångare och vaktel.

Epilog, lite fakta om vaktel på Mälaröarna (källa: Fågelguiden,  Artportalen och Fåglarna i Sverige – antal och förekomst utg 2012). Vaktel (Coturnix coturnix, engelska Common Quail) är en sällsynt liten hönsfågel, endast 16-18 cm lång, som tillhör familjen fälthöns. Ofta hörd men sällan sedd. Till skillnad från de flesta hönsfåglar är den en flyttfågel, en flytt som givet dess rykte som delikatess innebär risker. Uppgifterna varierar om dess antal, dock anges uppgiften 1000 par i Fåglarna i Sverige 2012.

Vaktel har under åren observerats endast 95 gånger i vår kommun enligt Artportalen (notera att alla observationer ej rapporterats historiskt). Många enskilda rapport-observationer är gjorda av flera personer samtidigt. Första observationen gjordes av Tommy Demander 23 juni 1967. Därefter kommer 2:a observationen 1996 för att därefter ske mer regelbundet årligen. I snitt observeras vaktel 5 gånger per år här, hittills i år 14 gånger, då detta skrivs med flest år 2009 med 21 observationer. Däremellan fåtal observationer per år.

De senaste 5 åren har Lovöns fågellokaler runt kyrkan varit de säkraste observationsplatserna, emedan Svartsjöviken historiskt gett många observationer (varav 2 skedde senast 2011)

vaktelkartaIllustration: Vaktel observerade på Mälaröarna genom åren.

Passa på att göra en kvällsvisit till Lovö om tillfälle ges. Du får en upplevelse utöver det vanliga.
Vi hade turen att ha Linus Brobacke som ciceron.

Vid pennan
Kjell Häggvik

Ny art på Ekerö – pungmes!

Vi har glädjen att meddela att vi fått ännu en ny fågelart till kommunen – pungmes!

Upptäckten gjordes redan i lördags (4/6), men då klassad som “inte 100% fastställd” av vår proffesionella fågelskådare och styrelsemedlem Gigi Sahlstrand. (Läs hennes berättelse nedan)

På söndagen kunde dock fyndet verifieras. Det kan till och med röra sig om 2 exemplar. Platsen är Svartsjö Dämme. Den kan vara svårsedd, då den (eller dom!) är ganska rörliga och håller sig ofta inne i lövverken. Det var till en början endast locklätet som hördes, men våra duktiga skådare Glenn C och Janne B kunde ändå, på söndagen, till 100% fastställa att Ekerö kommun fått en ny art. (undertecknad hade turen att mitt under cykelträning precis anlända till Svartsjö när “larmet gick” 🙂 ) Efter detta har flera skådare även kunnat se fågeln. Igår tog en av MOF:s medlemmar Bengt Legnell denna fina bild:

pungmes1

Pungmes, hane i Svartsjö 2016-06-06 Foto: Bengt Legnell

Här är Gigis egna ord från upptäckten:

Jag hade en guidning i Svartsjö igår (lördag) och hörde ett läte 2 gånger som hela jag reagerade på som pungmes. Men det blåste kraftigt och jag pratade vid tillfället högt med gruppen. Kunde inte lägga mer fokus på den pga guidningen men bad lokala skådare kolla upp. Jodå, idag (söndag) både hörs den flitigt och sågs. SKOJ!

Om någon undrar vad artnamnet syftar på så är det det spektakulära boet, som citat Fågelguiden: “…vävs skickligt fast ytterst i en hängande, tunn gren, är pungformat och försett med tunnelingång…”
Denna bild tog Gigi nyligen under resa i Polen:

pungmes3

Pungmesbo (Polen) Foto: Gigi Sahlstrand

Vi hoppas naturligtvis nu att det rör sig om (minst) 2 individer, och tänk, tänk om den andre är en hona…

/Per Lönnborg

Utflykt till Bonavik, Snorran och Bonadammen på Munsö den 28 maj

Naturreservatet i Bonavik är en av Mälaröarnas mer anonyma platser. Reservatet blir vår första anhalt på dagens utflykt, som visar sig ge fler arter än brukligt. För att komma fram får man passera en rad med skyltar som i princip säger att ”Detta är inte vägen till Blå laguns bad”, så undangömt ligger den efter den ursprungliga landsvägen på Munsö.

Därför samlas vi på parkeringen vid ICA i Nyckelby och samåker ut mot Munsö. Mats Andersson, ledaren för dagen, ger oss information om vad vi kan hoppas att uppleva. Deltagarna får även MOFs nya sticker.  I år gör vi inte ett besök till Lötens grustag och Laxsjön såsom föregående år pga det omfattande arbete som pågår vid Lötens grustag. Fågellokalen Snorran är dagens huvudnummer, med ett besök till MOFs plats för Birdlifes Ortolansparvprojekt. Vi skall dock börja genom att vandra genom Bonavikreservatet.

Totalt kommer vi att vara 13 personer som är med på dagens exkursion, vilket är ett av de större sällskapen hittills under året. Vädermakterna stod på vår sida denna dag och vi hade mestadels sol.

Det finns en parkering i Bonaviksreservatet men man behöver guidning för att hitta den undanskymda infarten. Väl parkerad befinner vi oss mellan rullstensåsen, som är en förlängning av Uppsalaåsen, och Mälarens vatten. Promenaden går inledningsvis längs strandlinjen, med ett alldeles stilla vatten till höger och den trolska åsen till vänster. Redan direkt hör vi skogsfåglar med ena örat och sjöfågel med andra örat (bla drillsnäppa). De förra är dock talrikare. Det rekommenderas verkligen att bekanta sig med området även vid andra årstider.

Plötsligt blir det uppståndelse i gruppen. Vad är det för fågel i strandkanten? Med kameror och kikare flockas vi, intensivt spanande bara några meter framför våra näsor. Är det en kungsfågel, gärdsmyg eller det är nog en rödhake.

rödhake

Foto: Ung rödhake (okammad!)

Leden vi följer är den blåmärkta Ekeröleden. Den byter riktning från Mälarstranden och passerar över åsen, där man även kan se rester av de grustag som funnits historiskt.  Vi hör bla järnsparven och flertalet kungsfåglar.

20160528_080931_MOF

Foto: MOF i Bonaviks naturreservat

Terrängen är stundtals kuperad och vi jobbar på. Man kan säga att vi förtjänar oss av våra observationer.

När man kommer över åsen och ut ur skogen är man framme vid åkern där marken vid åkerkanten lämnats osådd till ortolansparven. Vi stannar till och några i gruppen hinner se duvhök och lärkfalk.

Törnskatan har mer tålamod med oss så den får alla möjlighet att se, flera gånger. Det visar sig att det kommit flertalet törnskator under dessa dagar.

Vid Snorran får vi möjlighet att studera flera miljöer; dels skogskanten med ortolansparvspelaren, torpet med en gigantisk blommande hägg (gömmer trädgårdssångare), kärret med dess hemmahörande arter och lyssna till fåglarna i den intill-liggande barrskogen. I luften cirkulerar backsvalorna som har sina bon i Lötens grustag.

backsvala

Foto: Backsvala i full fart

Andra arter att notera blev grå flugsnappare, dubbeltrast, göktyta, svarthätta, tofsmes och tornseglare.

trädpiplärka

Foto: Trädpiplärka

Närmare grustaget finns ortolansparvprojektets andra spelare. Då detta skrivs har vi inte haft lyckan av besök av karaktärsfågeln. Vi nöjer med att studera backsvalorna och trädpiplärka innan vi vänder tillbaka till parkeringen för vidare färd.  Men först måste vi belöna oss med fika innan avslutande stopp vid Bonadammen.

Vid Bonadammen kan gruppen notera så speciella arter som smådopping och svarthakedopping.
Vid Bonadammen finns även ett sångsvanspar med 3 ungar.

svhakdopping

Foto: Svarthakedopping

Totalt lyckades gruppen identifiera 64 arter, vilket är ett mycket lyckat resultat.

Mer detaljer framgår i artportalen, utöver listan nedan:

Backsvala, Björktrast, Blåmes, Bofink, Brunand, Drillsnäppa, Dubbeltrast, Fasan, Fisktärna, Grå flugsnappare, Gråhäger, Gräsand, Gröngöling, Gulsparv, Göktyta, Hämpling, Järnsparv, Kaja, Kanadagås, Knipa, Knölsvan, Koltrast, Korp, Kungsfågel, Ladusvala, Lärkfalk, Lövsångare, Näktergal, Nötskrika, Nötväcka, Ormvråk, Ringduva, Rödhake, Rödvingetrast, Rörsångare, Skogsduva, Smådopping, Snatterand, Sothöna, Spillkråka, Stare, Steglits, Stenskvätta, Större hackspett, Svarthakedopping, Svarthätta, Svartvit flugsnappare, Sånglärka, Sångsvan, Sädesärla, Sävsparv, Sävsångare, Talgoxe, Taltrast, Tornseglare, Trana, Trädgårdssångare, Trädpiplärka, Törnskata, Törnsångare, Vattenrall, Vigg, Duvhök och Tofsmes

Efter avslutad exkursion valde några deltagare att samåka till Nyckelby för andra lördagsäventyr. Andra passade på att åka till närbelägna Adelsö där det siktats årets första myrsnäppor för Mälaröarna, men det är en annan historia.

Tack Mats för en härlig upplevelse skriver

Kjell Häggvik

Exkursion Skarnholmen 21 maj 2016

Skarnholmen på norra Färingsö är ett av de senaste tillskotten på utflyktsmål som vi har i Mälaröarnas Ornitologiska Förening. Två gånger under 2015 arrangerade vi besök till lokalen. Dels, såsom denna dag, utflykt på morgonen och senare även i samband med exkursionen för nattsångare.

Denna dag så visade sig Skarnholmen från sin mest positiva sida och vi belönades rikligt.
Vi som samlats under Urpo Könnömäki’s ledning och guidning var 6 personer. Gruppen samåkte från Ekerös kommunhus och Coop i Kungsberga och kunde på så sätt nå Skarnholmen med några färre fordon.

Väl framme välkomnades vi direkt av en mångfald av sjungande näktergalar.
Det var en mäktig orkester där fåglarna visade hela sin repertoar. Vi hade även den sällsynta turen att kunna se näktergal, vilket på tidigare utflykter visats sig nästan omöjligt.

95K5636_960x540_näktergal

Sjungande näktergal. Lätt att höra men nästan omöjligt att se.

Fågellokalen på Skarnholmen kan sägas ha sitt centrum i den träd- och buskridå som växt upp kring vattnet som rinner längs ett dike ut i Mälaren. Om man står på vägen mitt i denna ridå får man en 360 graders upplevelse av många olika sångare. Vi hörde näktergal, gräshoppsångare, lövsångare, törnsångare och trädgårdssångare.

20160521_081559_gruppen

Gruppen har just upptäckt 1 tofsvipeunge i åkerfältet. Från denna plats får man en vid blick över både Mälaren och skogsdungar runt Skarnholmen. Trädridån i bakgrunden hyser sångarbeståndet.

Stående i trädridån kunde vi höra en törnsångaren som lustigt nog följde en gulsparv när den förflyttade sig mellan träden. På så sätt fick vi även hjälp att se törnsångaren som liksom sångare i övrigt har kamoflagefärg och inte alls lyser upp med klara färger.

En av Gräshoppsångarrna underhöll oss genom intensivt spelande och ett närmast oskyggt beteende vilket gjorde att vi kunde titta på den väldigt länge (under fikapausen!).

95K6054_960x540_gräshoppsångare

Denna krabat återkom ideligen till sin gren i det höga gräset. En försiktig manöver för att få fritt synfält på behörigt avstånd accepterades av den sjungande gräshoppsångaren.

Runt Skarnholmen finns ett flertal biotoper såsom nämnda trädridå även vattendrag, åkerfält, skogsdungar och gårdar. Vi avslutar vår utflykt genom att gående göra kortare utstickare till några av dessa platser och kan se fler arter.

Under dagen belönas vi med 45 arter, vilket är ett mycket gott resultat för 2,5 timmes fågelskådning. Bland dessa 45 vill jag även nämna följande:

Rovfåglar som brun kärrhök, havsörn och ormvråk.
Några vadare; enkelbeckasin och tofsvipa.
Över oss flög fisktärna, kråkor, grågäss, gråhäger, gråtrut, hus-/ladusvala, korp, nötskrika, storskarv, sånglärka samt tornseglare (som är en av de senaste arterna som kommit hit under våren).
Ävenså noterades buskskvätta, fasan, gök, rödvingetrast, svarthätta, sothöna, stare, steglits, sångsvan och taltrast.

Vi bugar och tackar Skarnholmen för upplevelsen och ber att få återkomma.

Vid penna, tangentbord och bakom kamera
/Kjell Häggvik

 

 

 

 

 

 

 

 

69 + 62 = 83

Årets nordiska Fågeltornskamp, ”Battle of Towers” , gick av stapeln lördagen den 7 maj mellan kl 5.00 och 13.00 och från Mälaröarna deltog både Skytteholmstornet och Svartsjö dämme. Detta är inte bara kamp mellan lokala fågeltorn utan det ligger mycket prestige i vilket land som presterar bäst.

I denna landskamp visade Finland ännu en gång var skåpet skall stå och fick bästa torn med noterade 110 arter. I Finland tävlade över 300 torn att jämföras med dryga 60 från hela Sverige. Bästa svenska resultat blev Larsson våtmark i Halland och östgötska Leonardsberg med 103 arter. Dessa båda torn har tidigare gjort bra resultat.

Vädret var soligt hela dagen och mest vindstilla. Värmen som vi haft en under tid gjorde sitt till att dagen blev angenäm. Morgonen i Skytteholm var dock kyligare än vi trott. Tornet i Skytteholm står i skugga tidigt på morgonen. Vid Svartsjö dämme njöt deltagarna av medelhavsvärmen vilket framgår av bilden.

2016-05-07_10.13.01_copy_right_Glenn_Cornland

Foto från Svartsjö dämme © Glenn Cornland

Vid Svartsjö dämme ledde vår ordförande Urpo Könnömäki truppen. Med i kärntruppen var bla Glenn Cornland, Rune Jonsson, Per Lönnborg, Linus Brobacke och Svenne Schultzberg. Totalt deltog 20 olika personer vid dämmet även om inte alla var där hela tiden.

I Skytteholm var vi 2-3 personer under dagen, med Jan Wernerman och undertecknad närvarande hela dagen.

På Mälaröarna noterade Svartsjö dämme 69 arter och Skytteholmstornet 62 arter. Det finns en del skillnader mellan våra torn, vilket gör att vissa arter ses bäst från den ena och andra arter noteras enklare från det andra. Tex så ses huvudsakligen vadare vid Svartsjö dämme. Skytteholmstornet har en trädridå nära, vilken dock i år gav ett magert resultat. Från Skytteholmstornet kunde vi dock notera en jorduggla tidigt på morgonen.  Just olikheter får effekten att Mälaröarnas fågeltorn noterade 83 olika arter under dessa timmar. Kanske något för en listig fågelskådare att utmana.

Bland de lite mer ovanliga observationerna var jordugglan vid Skytteholm och tornfalken vid dämmet. Tornfalken ser vi ju då och då, men den är inte helt vanlig.

Om man skärskådar statistiken så kan man läsa ut följande:

Rovfåglar. Torn- och lärkfalk endast vid Svartsjö och endast havsörn vid Menhammar. Vid båda tornen kunde fiskgjuse, ormvråk och brun kärrhök.

Sjö- och måsfåglar. Samma arter på båda lokalerna, vilka var våra vanligaste under året.

Andfåglar.  8-9 arter per lokal med små skillnader, såsom knölsvan i Menhammar och Sångsvan från dämmet. Skedand och snatterand syns i dämmet emedan storskrake fortfarande ses i Menhammarsviken.

Gök hördes för första gången från Skytteholm. Bland hönsen kunde rörhöna (tillhör sumphöns) identifieras i Svartsjö emedan fasanen (tillhör fälthöns) ofta hörs i Skytteholm. Vattenrallen, som också tillhör sumphöns, hördes på båda lokalerna.  Rördrom (en storkfågel) som finns på båda lokalerna identifierades inte alls denna dag.

Från Skytteholmstornet kunde 4 vadare ses varav ljungpipare sträckte förbi och strandskata flög förbi flera gånger. Vid dämmet noterades betydligt fler vadare (10) även om vädret ändå hållit tillbaka mer ovanliga arter. Av de senast anlända arter får nog betraktas svartsnäppan.

Bland tättingarna blev det totalt jämnt mellan tornen; varav endast Skytteholm kunde observera stenknäck, entita, hussvala, lövsångare, buskskvätta emedan Svartsjö dämme ensamt fick gulsparv, trädpiplärka, backsvala, svarthätta, stenskvätta och taltrast noterat.

Bra kämpainsats från båda lagen och härligt att MOF kan hålla igång traditionen att vi deltar årligen och därmed sätter Mälaröarna på kartan.

Vid pennan
Kjell Häggvik

Exkursion Svartsjö dämme, Svartsjöviken 23/4

Lördagsmorgonen den 23 april visade sig vädermakterna vara nådigare är medias prognoser. Även om det var kyligt så tryckte solen på genom molnlagren. De därvid möjligen överraskade 8 personer som samlades vid Svartsjö slotts parkering kl 6:30 var pigga och sugna på att komma igång med vårens MOF-program.

Vid promenaden till Svartsjö dämmes plattform passerade vi Svartsjömaden och kunde konstatera att den troligen kommer att vara givande även i år.

Än så länge är det rätt mycket vatten och vadarna har ännu bara kommit i fåtal. De flesta vadare såg vi dock i maden och inte i dämmet.

Några skogssnäppor kunde ses samt grönbena och rödbena noterades av några i gruppen.

Väl framme vid plattformen vid Svartsjö dämme var de mest slående observationerna att rördrommens hördes tydligt tutande och att vi kunde se ett par av årta.

MOF spanar från dämmet över Svartsjömaden 20160423_072845

Under 2015 hade vi häckande årta och det är förhoppningsgivande att vi nu kan konstatera även ett par detta år. Det skulle kunna vara samma par men inget vi konstaterade på plats.

Paret av brun kärrhök sågs både från dämmet och senare vid Svartsjövikens fågeltorn.

När vi kände oss nöjda med dämmet vandrade vi tillbaka till parkering och körde i kolonn till Svartsjövikens parkering.

Det blev en rask promenad till tornet då kaffe och medhavd matsäck lockade.

Besöket vid dämmet visade mer fågel än tornet i viken. Totalt noterade vi 41 arter vilket är ett klart godkänt resultat då det fortfarande är kallt vilket hållt tillbaka en del flyttfåglar.

Bland arterna fanns några som nyligen anlänt som fisktärna, ladusvala och grönbena. Vi kunde också konstatera att vi inte såg några av våra vinterbesökare denna gång, som salskrake och varfågel. De kan ha lämnat för nordligare trakter.

MOF samling i Svartsjövikens torn 20160423_081803

Observationerna blev med indikation på antal i parentes.

bläsgås (1), brun kärrhök (2), enkelbeckasin (15), fiskgjuse (1), fisktärna (2), grågås (15), gråhäger (1), gräsand (noterad, flertal), grönbena (1), gröngöling (1), hämpling (1), kaja (1), kanadagås (6), knipa (6), kricka (50), kråka (2), ladusvala (4), ormvråk (1), rödbena (1), rördrom (1), silltrut (2), skata (1), skedand (2), skogsduva (4), skogssnäppa (2), skrattmås (50), skäggdopping (4), snatterand (5), sothöna (noterad, flertal), sparvhök (1), stenskvätta (2), storskarv (4), sånglärka (6), sångsvan (2), sädesärla (2), sävsparv (1), taltrast (1), tofsvipa (30), vigg (6), årta (2) och ängspiplärka (2).

Nästa aktivitet är fågeltornslandskamp mot Finland vid Svartsjö dämme och Menhammarsviken lördagen 7 maj som startar kl 5:00 och pågår till 13:00. Man är välkommen att deltaga när som helst under dagen.

Då när våren kommit lite längre är ett lämpligt första delmål att slå resultatet från 23 april. Vi ses i tornen!

Vid pennan
Kjell Häggvik