Den årliga skådar-landskampen mellan Finland och Sverige gick av stapeln lördagen den 9 maj mellan 05.00 och 13.00. Formen är att fågelskådningen skall ske från fågeltornen som anmält sig till tävlingen. Det är antalet fågelarter som räknas. Mälaröarnas Ornitologiska Förening, som är en mycket aktiv förening, hade anmält våra fågeltorn vid Svartsjö Dämme och Menhammar.

Det nyrensade dämmet, gott om bla grönbena!

I det här sammanhanget är Finland en svår motståndare. Traditionen är att väldigt många finska fågelskådare tar tillfället i akt, går man ur huse och tittar på fåglar denna helg.
För oss på Mälaröarna såg det positivt ut då vi verkar haft arter under våren som vi sett tidigare än i andra Stockholmslokaler samt varit ganska aktiva skådare. Vid Dämmet har den nyrestaurerade våtmarken gjort det möjligt att se hela lokalen på ett bättre sätt än tidigare. Hotbilden däremot har varit den kyliga våren som bromsat utvecklingen.
Hos våra team var kämpaglöden god och många skådare var med från tidig morgon.
Från Menhammarstornet hamnade vi på 61 arter. Gänget som stod där var Jan Wernerman, Urpo Könnömäki och Kjell Häggvik. Jan var ledare vid Menhammar. Alla tre var med från start och Urpo hann även med en sväng ute vid Svartsjö.

Full fart på skådningen vid Svartsjö

Vid Menhammar var det en kylig men solig morgon, med vind från nordväst. Det var tur vi var ordentligt klädda och hade mycket kaffe för det var en isande vind.
Arterna som noterades var i stort de som synts tidigare under våren. Vi hade flitiga Säv-, Rörsångare och Svarthätta. Dock hukade sig några arter i buskaget och bidade sin tid i väntan på värmen. Till exempel så fick vi inte med Lövsångare som vi ändå kunde höra om man gick in från tornet. Bland vadare fick vi med förbiflygande Strandskata och Grönbena. Paret av Brun kärrhök höll oss sällskap under stor del av tiden, annars Fiskgjuse och Ormvråk (fattas bara). Se även Nya Artportalen för lista på arter från Menhammar.
Förutom själva tävlingsmomentet sågs även bäver och en räv som hade tagit en fågel (vi kunde inte se vilken fågel det var, vilket annars kunnat bli en makaber observation). Trots en totalsiffra som var låg i jämförelse med tidigare år var det en trevlig morgon och förmiddag i god spirit och kämpaglöd vid Menhammar.

Obsa och skriva, pust

Svartsjö dämme avslutade dagen med totalt 76 arter. Det betyder att vi slog vårt resultat 2014 med 1 art (då 75 arter) men hamnade 4 arter efter resultatet 2013 (då 80 arter).
Vid Svartsjö var det en fantastiskt fin men något kylig dag. Solen sken och det klara vädret gjorde utsikten vacker men många av de passerande flyttarna befann sig nog på hög höjd. Uppslutningen var god med som mest 10 skådare i tornet på samma gång, med Christian Lagström som ledare.
Några av arterna som vi såg var bl.a Storspov, Lärkfalk, Tornfalk, Svartsnäppa, Brushane, Gluttsnäppa och mängder av Grönbenor. Gulärlor hade anlänt och både hanar och honor sågs. I dämmet simmade bl.a Snatterand, Årta (kanske ligger honan på ägg, enbart en fågel av tidigare två individer syntes på vattnet), Skedand och Kricka.

Även fågeltornet i dämmet fick se en räv precis innan start (04:45). Men den räven fick lägga benen på ryggen då den jagades bort av mer än 10 upprörda Tofsvipor.

Mellan Menhammar och Svartsjö hade teamen kontakt med varandra under dagen så vi kunde heja på varandra.

“Du ser, trädpiplärka har den typiska sångflykten”

Tack för goda insatser alla deltagare, nu ser vi fram emot att höra hur våra resultat i Svartsjö och Menhammar står sig mot resten av Sverige och Finland.

Vid pennan/
Kjell Häggvik och Christian Lagström